Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

”Våra barn tvingas anpassa sig till en våldskultur som tagit över Sverige”

av | 4 nov, 2019 | Politik

Lästid: 8 minuter

Kim, eller Pompe som hon kallar sig på Twitter, blev i princip känd över en natt när hon tog bladet från munnen i Joakim Lamottes livesändning från Göteborg i slutet av oktober. Kim, som beskriver sig som ”en vanlig kvinna” blev chockad över hur viral intervjun med henne blev. Nu, snart två veckor senare, har hon blivit hyllad, omskriven och även internationellt uppmärksammad då hennes uttalanden har textats på engelska och spritts på sociala medier. Bland annat har den amerikanska profilen Amy Mek, som beskriver sig som en aktivist för att bevara den västerländska civilisationen och stoppa islamiseringen, och som har över 250.000 följare på Twitter, bjudit in Kim för att göra en ny intervju. Jag har pratat med Kom och frågat henne hur det kommer sig att det blir sånt himla liv när någon på ett sanningsenligt och icke politiskt korrekt sätt beskriver det svenska samhällets våldsamma förvandling.

Det är kväll, den 24 oktober, och Joakim Lamotte kommer till Gustav Adolfs torg i Göteborg för att göra en av sina populära livesändningar, med anledning av det ökande våldet i Göteborgs innerstad, ett våld som uppstått främst på grund av unga män från Mellanöstern och Afrika som i princip tagit delar av de centrala staden i besittning, med försäljning av droger, rån och konflikter mellan rivaliserande gäng som slåss om revir, något som Katerina Magasins poliskälla vittnat om tidigare. Kim, som är upprörd över hur hennes stad förstörts formligen framför hennes ögon, bestämmer sig för att åka ner tillsammans med sin tonårsson. Väl framme väljer hon att säga vad hon tycker.

Och: Du kan aldrig ana vad som hände sen… som det brukar heta.

– Jag gick dit för att jag tycker att Lamotte gör bra reportage, säger Kim när jag pratar med henne i telefon. Jag tycker det är skrämmande, det som händer i Göteborg. Jag känner mig själv otrygg när jag går ut med min hund och så har jag en tonårsson som går i skolan. Många barn blir rånade på jackor, mobiler, skor, de plockar av dem precis allting och förnedrar dem dessutom. På min sons skola har de lås… Men det är väl inte meningen att man ska gå omkring och vara orolig varje dag?

När Lamotte kör sin livesändning är det stökigt på platsen.

– Väldigt många invandrare pratade och tyckte det inte var klokt, det som pågår i Göteborg, de var väldigt negativa till hur otryggt det blivit, att politikerna låter det pågå, minns Kim. Men fdär fanns också en massa invandrarkillar som skrek och hotade, bland annat var de väldigt aggressiva mot den marockanska kvinnan i inslaget. Sen frågade Lamotte om någon mer ville säga något, och då tänkte jag, ja varför inte…

Man kan lugnt säga att Kim där och då tar bladet från munnen.

– Om man tittar på intervjun så backade jag undan lite… jag tänkte att nån annan kanske också ville säga nåt. Och jag tänkte inte på att det var direktsändning. När jag börjar prata, så kommer bara orden.

Det kändes som om du tänkt på det här ett tag? Att det var uppdämt i dig.

– Ja, jag har gått och burit på det här. Det växer i folk, inte bara i mig. När man ser alla dem som kommer till vårt och inte jobbar och vägrar lära sig svenska, som bara begår brott och lever på våra skattepengar. Klart som fan man blir galen till slut. Man läser hur barn och gamla blir rånade mitt på blanka dagen, i folksamlingar, klart man blir förbannad…

Intervjun med Kim blev ”värsta stormen”. Klippet blir snabbt viralt. Redan samma kväll blir Kim hyllad som en hjälte på sociala medier.

– Jag och min son tog en taxi hem, jag kollade på nätet, och mina vänner hade vaknat till liv… Jag fick en chock. Och sen har det här bara fortsatt.

Folk har ju hyllat dig som en stjärna.

– Ja, jag fått mycket positivt, både vänner och okända har tagit kontakt på sociala medier och sagt att jag säger precis vad folk tycker, så de tycker det varit jättefint att jag sa det jag sa.

– Du vet när vi kom hem… Jag höll på att ramla omkull, jag är inte van vid den här sortens uppmärksamhet och det blev ganska oehagligt i början, med all uppståndelse, också sen, när jag såg att det blev översatt till engelska. Men samtidigt är det bra, sanningen om hur det blivit i Sverige måste ut. Vi har ju politiker som står och ljuger folk rätt i ansiktet, en statsminister som ljuger i direktsändning, vi kan inte ha det så! Då får det svenska folket gå ut och säga sanningen, det måste hända nånting.

Du sa ju egentligen inget konstigt?

– Nej. Jag sa bara det många tänker. Att vi inte kan ha kriminella utan asylskäl som sitter och gör ingenting, som går omkring och säljer knark, och slår ner barn och pensionärer, det är orimligt. Nånting måste göras. Vi har fler hundra sprängningar och en statsminister som springer och gömmer sig… Det sker bombdåd nästan dagligen, de tror svenska folket är dumma och inte fattar!

– Vi har ingen minister som det finns någon som helst kurage i, de står och ska plocka godhetspoäng, medan svenska folket får det värre och värre.

Du är ju själv kvinna och mamma….

– Som kvinna är man inte trygg i Sverige, idag, inte som barn heller. Både som kvinna och som mamma är man därför väldigt utsatt. Vad ska jag göra om det händer mina barn något? Idag tvingas vi lära våra barn att de ska lämna ifrån sig allting ifall det kommer ett stort gäng, att de ska springa för livet, annars kanske de blir ihjälslagna… Våra barn har tvingats anpassa sig till en våldskultur som kommit hit. Det gamla trygga Sverige finns inte kvar, det är borta.

– Och fort har det gått. Väldigt väldigt fort, för tio år sen, när min son var liten, då kunde man åka till badstränder och bada, det går ju inte, de har ju tagit över överallt.

Vilka tänker du på?

– Framför allt de så kallade ensamkommande, de skränar och gapar och vi svenskar knyter näven i fickan och vågar inte säga nånting. Folk beväpnar sig idag. De som påstår att det har med anmälningsbenägenheten att göra, menar de att vi inte pratade med varandra innan, menar de att vi inte anmälde rånen och våldtäkterna innan? Menar de att vi blivit smartare sen de här människorna kom?

– Knarket flödar i Göteborg. När vi kom till Gustav Adolfs Torg tog det bara några minuter så blev vi erbjudna att köpa knark. Brunnsparken är stängd, där bygger man murar i vårt Sverige som inte skulle bygga murar…nu står männen vid Gustaf Adolfs torg och säljer knark. Jag har själv sett rivaliserande gäng slåss, en gång var klockan fyra en söndagseftermiddag. Vi normala människor stod bara och tittade på, undrade, vad är detta? En svensk kille köpte knark av en invandrare, sen kom andra män kanske somalier, och de tog den här invandraren, som sålde knarket, de slängde upp honom på en motorhuv, de jagade honom, detta var vid Drottningtorget i Göteborg. Sen fick de tag på denna kille och sparkade på honom. Civilpolisen som dök upp kunde bara ta en av dem…. de andra sprang iväg. Det var väldigt otäckt.

Har du förändrat dina vanor? Går du och handlar i Nordstan, till exempel?

– Jag kan gå till Nordstan, men går bara snabbt in och sen ut igen, jag funderar på vilken världsdel jag befinner mig. Gamla människor går där och håller i sina väskor och ser livrädda ut, det går stora gäng därinne. Den som förnekar detta, den personen måste vara blind.

Så vad vill du ska hända framöver?

– Jag vill att vi ska utvisa alla dem som inte har några asylskäl, alla de vuxna män som fått gymnasieamnesti ska hem. Jag vill inte försörja vuxna människor som ska gå i skolan, de pengarna borde vi pumpa in i välfärden istället.

Vilken regering vill du ha?

– Jag själv röstar på SD och jag vill ha en allians mellan KD, SD och M. Och liberalerna kan få hänga på. Vi bör stoppa all asylinvandring, Sverige har tagit emot för många de sista tio åren, vi klarar ju inte av att ta hand om dem. Vi har ju inte råd att ta hand om våra egna, så varför fortsätter vi låta folk strömma in i landet? Folk som inte vill bli del av Sverige och bidra.

De här tankarna är du ju inte ensam om att ha.

– Ja, och det är konstigt att man ska vara ”modigt” när man ska säga sanningen. Om alla vågade säga ifrån skulle det se annorlunda ut. Men debatten är sjuk. Jag har själv råkat illa ut med vänstern på Twitter, de drevar, de går till attack mot min son, han är cool med det men inte jag. Man kan inte dreva och försöka skrämma folk när de har en avvikande åsikt, för då har vi ingen demokrati. Åsiktsfriheten är helt borttagen i det här landet… om man inte har rätt åsikt, det vill säga… Och det går inte längre att titta på SVT, public service är en helt förljugen institution, när det bombas i Sverige, då pratar de om vad som händer i en annan världsdel, det måste ju vara viktigare att prata om vad som händer i vårt land, det måste vara viktigare! Men nej, man fortsätter bara att mörka och ljuga. Och det är det jag har fått nog av.

Okej, tack Kim! Jag hoppas du ger dig in i politiken. Vi behöver fler kvinnor som vågar säga ifrån.

– Vi får se, säger Kim. Jag har några möten, så får vi se vad som händer.

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig påinfo@katerinamagasin.se– dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl.

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd betalning bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min kommande bok är ”Anhörig Revisited” – om missbruk och medberoende, en reviderad utgåva av romanen Anhörig som kom ut första gången 2004. Beställ den här:

https://www.bokus.com/bok/9789151921303/anhorig/

Min bok ”Bilden av Verkligheten” finns att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” finns nu i pocket och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789151921297/bilden-av-sverige-en-personlig-resa/

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer