Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Studiefrämjandet Stockholm viker sig för islamism – bryter samarbete med sekulär organisation

av | 3 sep, 2019 | Islamisering av Sverige

Lästid: 10 minuter

Att svensk offentlighet är ytterst ängslig samt okunnig om politisk islam, en ideologi som strider mot demokrati och mänskliga rättigheter, kommer knappast som en nyhet för någon. Till exempel stöttar och finansierar man helt aningslöst den radikala muslimska organisation Muslimska Brödraskapet genom studieförbundet Ibn Rushd. Dessvärre är sådan ryggradslöshet skadlig för yttrandefrihet, föreningsfrihet, demokrati, sekularism och mänskliga rättigheter. De senaste i raden som tar parti för islamistisk extremism är Studiefrämjandet Stockholm, som i sin tur ligger under branschorganisationen Studieförbunden, där en av Ibn Rushds mest kända profiler, Omar Mustafa, sitter i styrelsen. Sannolikt är det därför som Studiefrämjandet nu bryter samarbetet med organisationen Centrum för Sekulär Bildning efter att ha försökt styra och påverka innehållet och temat för organisationens föreläsningar. Orsaken som anges till det brutna samarbetet är att Centrum för Sekulär bildning är kritiskt till politisk islam och har bjudit in bland annat terrorforskaren Magnus Norell. Studiefrämjandet Stockholm anser det viktigare att hålla sig väl med dem som blir kränkta av att man kritiserar terror, än samarbete med ett förbund som arbetar för demokratin.

Bassam Al-Baghdady, som är ordförande och grundare av Centrum för Sekulär Bildning (CSB fortsättningsvis), skriver själv på Facebook om att han kontaktats av Studiefrämjandet Stockholm och i ett mejl blivit informerad att verksamhetens kritik av islam kan uppfattas som provocerande för de muslimska samarbetspartners man har.

– De visar extrem ängslighet, säger Al-Baghdady när jag pratar med honom i telefon. Jag märkte deras reaktioner redan när jag bokade Aron Flam. De ville ha allt skriftligt om vad vi skulle prata om. De ville på ett tidigt skede styra och planera innehållet på det vi gjorde, de erbjöd sig till och med att ”hjälpa oss” att hitta bra föreläsare. Det kändes naturligtvis väldigt kränkande.

Det som har hänt nu är att Studiefrämjandet nu avbrutit sitt samarbete med CSB vilket innebär att CSB inte längre får använda Studiefrämjandets lokaler för att ha sin folkbildande verksamhet i.

Jag ringde igår till Studiefrämjandet Stockholms marknads- och kommunikationschef Theo Hammar och frågade om varför man brutit samarbetet med CSB. Han kunde inte svara på mina frågor utan bad att få återkomma via mejl, vilket han gjorde med följande standardiserade svar:

 Hej Katerina, här är vår kommentar avseende det avbrutna samarbetet med CSB:

 ”Studiefrämjandet har valt att avsluta samarbetet med CSB (Centrum för Sekulär Bildning) i Stockholm. Innehållet i de aktiviteter som genomfördes bedömdes sammantaget inte ligga i linje med Studiefrämjandets värdegrund. Samarbetet som helhet uppfattades som gott, men blev innehållsmässigt problematisk eftersom vissa programpunkter förehöll sig ensidigt kritiskt mot Islam på ett sätt som kan uppfattas som provokativt. Trots en uttalad önskan från Studiefrämjandet att utifrån ett folkbildnigsperspektiv bredda innehållet skedde ingen förändring i upplägget eller inriktning inför hösten varefter beslut om att avsluta samarbetet togs.”

Med vänlig hälsning

Theo Hammar

Av Studiefrämjandets svar framgår inte vem som kunde uppfatta det som provokativt att CSB förhöll sig ”ensidigt kritisk mot islam”.

Även terrorforskaren Magnus Norell har, efter Studiefrämjandets kritik, kontaktat Studiefrämjandet med ett mejl. Norell pekades ut som ”kontroversiell” (trots att handläggaren skrivit ett ”o” framför, troligen en missuppfattning av stavningen) och Studiefrämjandet ville försäkra sig om att inga främlingsfientliga inslag ingick. Mejlet inleds med ”ett litet varningens ord”.

Norells mail, där han ifrågasätter att han av Studiefrämjandet stämplas som kontroversiell (mailets kontext tyder på att det är detta som avses trots ”o”:et) fick inget svar.

Bassam Al-Baghdady anser att Studiefrämjandets synpunkter är minst sagt märkliga.

– Vi diskuterar överhuvudtaget inte islam som religion eller livsåskådning, säger han. Däremot diskuterar vi islamism som politisk ideologi som göder förtryck, rasism och terrorism. Studiefrämjandet anser att detta hotar muslimer de samarbetar med. Man försöker smeta på oss rasism och främlingsfientlighet, sånt som jag själv utsatt för dagligen. Man anser att vi ”kritiserar islam för ofta”. Men i ett demokratiskt samhälle ska man kunna kritisera både religioner och livsåskådningar såväl som politiska ideologier. Man ska kunna kritisera islam utan att motivera detta eller utan att för den skull kritisera alla andra religioner samtidigt.

– CBS är en demokratisk organisation som arbetar för sekularism, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Vi anordnar integrationsfika för nyanlända, har till och med asylsökanden som sitter med oss i styrelsen… De föreläsare som Studiefrämjandet uppenbart var missnöjda med var Aron Flam, Lars Åberg och Magnus Norell, erkänd terrorforskare som föreläste om terrorism på årsdagen av terrordådet på Drottninggatan den 10 december 2010.

– Problemet är större än att vi som liten organisation stoppas. Problemet är att ett nytt synsätt som håller på att etableras på islam som ideologi inte får kritiseras. Detta är en oroväckande utveckling. Varför är denna ideologi så känslig mot alla former av kritik? Tänk att förbundet Humanisterna sitter och kritiserar kristendom som livsåskådning i princip hela tiden, ingen kräver av dem att ”nu måste ni kritisera andra religioner”. Men när vi som sekulär organisation kritiserar politisk islam och inte ens islam som religion blir vi ifrågasatta. Studiefrämjandet värderar tydligen sitt samarbete med muslimska organisationer som blir provocerade av en terrorforskare högre är med en demokratisk och sekulär organisation som värnar om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. De är uppenbart oroliga för att dessa ska bli ”sårade” när man diskuterar politisk islam eller försöker förstå terrorismen.

I Studieförbundens verksamhetsplan, (som av en händelse illustreras med en kvinna i hijab) står följande att läsa:

Mål: Att synliggöra de tio studieförbundens betydelse som samhällsaktörer och att öka kunskapen om studieförbundens betydelse för att värna demokratin. (min understrykning).

Studieförbunden ska arbeta med omvärldsbevakning och analys. Studieförbunden ska identifiera de frågeställningar som kan få konsekvenser för folkbildningen och genom sina olika företrädare vara en given samtalspartner för relevanta beslutsfattare och opinionsbildare. Studieförbundens viktiga roll för individer, civilsamhället och demokratin i stort ska lyftas fram genom påverkansarbete och lobbning. (min understrykning). I samverkan med andra organisationer och forskarsamhället kan folkbildningens roll och betydelse belysas och analyseras.

I beskrivningen av de tio studieförbunden som samhällsaktörer betonas de tio studieförbundens särart, deras funktion som mötesplats och demokratisk infrastruktur. Ledord är demokrati, kultur och bildning. (min understrykning). Med fakta, statistik och verksamhetsexempel lyfter Studieförbunden sina medlemmars unika roll för bildning och kultur, för föreningsliv och samarbeten över hela landet.

Man kan fråga sig, på vilket sätt värnar man demokratin genom att strypa yttrandefrihet och föreningsfrihet? På vilket sätt värnar man demokratin genom att kräva att en sekulär organisation anpassar sitt innehåll så att odemokratiska krafter ska stå oemotsagda? Värdegrunden är onekligen svajig här, i synnerhet som en av Studiefrämjandets systerorganisationer är Studieförbundet Ibn Rushd.

Ibn Rushd beskrivs av den oberoende och granskande webbsidan Ledarsidorna mer som ett trossamfund, snarare än ett folkbildningsförbund. Ledarsidorna har under sommaren presenterat en granskande artikelserie om det Muslimska Brödraskapets etablering i Sverige. I artikelserien framgår det tydligt att Muslimska Brödraskapet har etablerat sig i flera av det svenska samhällets funktioner mycket tack vare just ”studieförbundet” Ibn Rushd, som är en av de nätverksorganisationer de verkar igenom. Det religiösa inslaget är påtagligt i samtlig dokumentation om Ibn Rushd och arbetet med en integration av arabisktalande i den svenska demokratin är inte huvudfokus. Inom kulturområdet nämns i Ibn Rushd egen verksamhetsplan att undervisning i arabiska är prioriterat i direkt syfte att förstå Koranen bättre. Huvudsyftet med språkundervisningen är med andra ord teologiskt, inte ha en integrerande effekt i det svenska samhället. Andra områden som får framträdande plats är koranstudier och imamutbildningar, skriver Ledarsidorna den 26 augusti. En omklassificering av studieförbundet från studieförbund till trossamfund skulle innebära att studieförbundet förlorar upp 90 procent av statsbidragen.

Givetvis blir därför kritik av politisk islam extra viktigt för att belysa hur denna ideologi fräter sönder den svenska demokratin. Något som Studiefrämjandet Stockholm verkligen borde stötta – inte motarbeta.

Bassam Al-Baghdaday är själv flykting från Irak. Han kom till Sverige år 2000.

– Jag flydde från Saddam Hussein tyranni och Baathpartiets socialistiska åsiktskorridor.

Han ser dessvärre idag likheter med sitt forna land Irak.

– Den tydligaste parallellen mellan mitt gamla hemland och Sverige är att det finns saker du förstår att du inte ska kritisera, för då riskerar du ditt levebröd, dina vänner och din plats i samhället. När jag kom til Sverige för snart 20 år sedan kunde man fritt kritisera islam som ideologi. Så är det inte längre. Rädslan för att säga vad man tycker och tänker växer hela tiden. Jag är ateist och i mina böcker kritiserar jag alla religioner, som politiska och religiösa rörelser, men i Sverige har det idag blivit svårt att kritisera just religionen islam som politisk rörelse i grunden.

Att debattklimatet blir snävare oroar honom.

– Jag upplever att det blivit svårare att kritisera vissa politiska skeenden i samhället överhuvudtaget. Det är inte lika enkelt att ha avvikande åsikter som tidigare, för då stämplas du, och då får du ett samtal från din chef på jobbet eller slutar dina kollegor prata med dig. Själva meningen med demokrati och yttrandefrihet är att man ska kunna diskutera olika frågor trots att man har olika åsikter. Och politisk islam är förstås den tydligaste frågan som är svårast att kritisera, för då måste du markera att det inte har med islam som religion att göra, och du måste kritisera andra religioner också, samtidigt, för att det inte ska bli ”ensidigt”. Men jag måste kunna kritisera islam utan att det för den skulle betyder att jag tycker illa om muslimer som är mina vänner och släkt och som jag umgås med på daglig basis! Jag tycker det märkligt att många har svårt idag att skilja mellan ideologier och människor som råkar vara födda i en ideologi. Alla bör kunna få hyra lokaler för att kunna diskutera matlagning eller kritisera islam. Annars lever vi inte i en reell demokrati. Men jag ger inte upp, jag fortsätter min verksamhet för folkbildning. Yttrandefrihet är för alla, du ska ha rätt att kritisera vilken ideologi du vill utan att du riskerar något för det.

Vad anser du vi behöver göras för att vända utvecklingen?

Han blir tyst en stund.

– Ja du, det var en svår fråga, säger han efter en stund. Historien lär oss att civilisationer står på en solid grund av kunskap och vetenskap. Vi som civiliserade människor som tror på yttrandefrihet och demokrati får aldrig glömma det. Därför vår enda väg måste bli folkbildning, folkbildning, folkbildning! Vi har lång väg att gå, det går inte över en natt. Folk måste börja förstå att de har rättigheter, en av dessa rättighet är att diskutera sin åsikt oavsett vilken åsikt det är. Vi behöver fler som uttrycker sin kritik av politiska rörelser som de stör sig på – inte färre. Vi behöver fler röster. Inte tystnad som brer ut sig. Vi behöver mer kunskap. Kunskap är makt.

Förstår svenskarna i allmänhet vilken fara det är för samhället att denna utveckling sker?

– De flesta väljer den lätta vägen, jag förstår dem. Många är rädda eller ängsliga och därför väljer att avstå jobbiga diskussioner. Det är svårt för en person att diskutera något som kan innebära att han riskerar att mista sitt levebröd.

Är det för att svensken saknar erfarenhet av hur det är att leva i ett icke-demokratiskt samhälle?

– Ja, det är mycket svårt att förklara skeenden i samhället som man har inte glasögon för och du inte är medveten om. Skeenden som inte ligger i din kultur, tradition, religion…, att några med en demokratifientlig agenda försöker bestämma hur livet ska vara. Sverige är vi ganska analfabeter angående vad det innebär att  konfrontera en dominant politisk ideologi. Men redan idag upplever vi svenskar vissa former av förtryck, även om det är subtilt och inte alltid så tydligt. Idag har vi den politiska korrektismen som härskar. Vi har ramar för vilka ord vi får använda. Man får inte använda vilka fraser som helst. Det gör att folk blir rädda att diskutera vissa saker. Då blir man ängslig. Man försöker inte ens förstå, blir rädd att göra fel. Och då undviker man att diskutera frågar, de mer dominanta och högljudda får mer makt i samhället. Det är det som sker nu och det är mycket olyckligt.

– Att Studiefrämjandet värnar sitt samarbete med muslimska organisationer och uppfattar en föreläsning om terrorism som ett hot mot deras samarbete, ger mig rysningar och får mig att undra, vilka är dessa samarbetspartner de har? Det är en stor skada för demokratin att Studiefrämjandet bestämt att vi inte får kritisera islam. Det är en stor skada för oss som liten organisation som tror på fri dialog och öppenhet, än på att bestämma över andra vad de får diskutera eller inte diskutera. Jag vet inte vart ska vi på CSB ta vägen nu men en sak är säker. Vårt arbete för yttrandefrihet, demokrati och allas lika värde behövs bevisligen nu mer än någonsin. Vi kommer inte att vika oss! De må ha sina lokaler men vi har vår värdighet i behåll.

Länk till Bassam Al-Baghdadays Facebookinlägg:

https://www.facebook.com/100015000092119/posts/653430671833597?sfns=mo

Du kan även följa Bassam Al-Baghdady på Twitter: @Bassamius

Vill du gå med i eller stötta Centrum för Sekulär Bildning kan du göra det på deras hemsida:

https://www.sekular.nu

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl.

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd betalning bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer