Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Så polariserar och vilseleder Sydsvenskan om busschauffören i Malmö

av | 4 aug, 2019 | Islamisering av Sverige

Lästid: 6 minuter

Mainstreamjournalistiken mår verkligen inte särskilt bra i Sverige idag. Inte heller det svenska samhället som i allt högre omfattning accepterar särbehandling av kvinnor och av sexuella och religiösa minoriteter. Debaclet med busschauffören i Malmö, som slängde av en lättklädd ung kvinna från bussen förra veckan, är en tydlig markör på att utvecklingen går åt fel håll, dels med olycklig samhällsutveckling som lutar åt medeltid, men också med ohederlig, polariserande journalistisk som i sin tur skapar misstänksamhet och motsättningar mellan människor och som förvärrar alla dessa problem. Varför inte vara ärliga om motiven till det inträffade? Varför inte spela med öppna kort och ge oss en förklaring, istället för att anklaga oss som vägrar acceptera särbehandling och kränkningar av kvinnor, oavsett vilket motivet nu är: religion, politisk ideologi, kultur, eller allt sammantaget. Tar Sydsvenskan förtryckarnas parti?

Döm om min förvåning när jag fick en länk från Sydsvenskan, där jag är på bild ihop med den moderate politikern Hanif Bali, med rubriken ”Så blev ryktet om shariachauffören en sanning”. Får vi då veta mer om chaufförens bevekelsegrund, som slår sönder det jag och Bali med flera hävdar? Verkligen inte! Sydsvenskan går istället vilse i skvaller och något som verkligen kan liknas vid en desinformationskampanj. Man försöker släcka en eld genom att sätta en annan byggnad i brand. Och man offrar gärna individer somman bestämt sig är besvärliga, kanske rent av ”högerextrema”. Nivån är så genant låg att jag undrar om Sydsvenskans chefredaktör är på semester och tidningen rattas av någon okunnig praktikant? Som vill ha klick (för det genererar mitt och Balis namn) och samtidigt godhetssignalera genom att hänga ut oss som onda nät-troll?

Skribenten Nima Dervish har sammanfattat det hela formidabelt på Facebook och kallar Sydsvenskans artikel för ”ful, försåtlig, förljugen och vilseledande”, vilket han förstås har rätt i. Nima Dervish skriver i sitt inlägg: ”Skribenten återger vem på sociala medier som skrev vad, vilket klockslag och antal genererade lajks. Den noggrannheten och detaljrikedomen kompenserar dock inte för annat som utelämnas. Om något är ”ett rykte” och därmed osant så får man säga vad som är sant och inte bara stanna vid att Nobina inte avslöjat chaufförens nationalitet/etnicitet/religion/whatever (vilket ju är svårt att göra med bibehållen proffsighet). Det är väl klart att chauffören (efter att shit has hit the fan) säger att han ej hade religiösa motiv. Det är väl klart att bussbolaget (efter att skiten träffat fläkten) gör samma skadekontroll. Bara för att passageraren kallade det hela ”sexistiskt” så är chaufförens handling frikopplad från hans bakgrund och kultur och hamnar under paraplyet ”alla män överallt”? Måste någon skrika ”Allahu Akbar” eller säga ”i Allahs namn förvisar jag dig, shaytans sköka, från denna buss” för att handlingen ska kunna kopplas till religion? Så lustigt att någon slängt A.Hansson från bussen, men den som sätts i nationell skamhörna är Janouch, Saberian och Bali. Det hela känns som ett sätt att kompensera för det faktum att det var Sydsvenskan som släppte nyheten och därmed ”bidrog till att sprida islamofobi”, ”hällde vatten på SD:s kvarn” och dylikt snack. Kissa en skvätt på ”the usual suspects” och markera ideologisk trofasthet. Det hela påminner om efterdyningarna av 2010-års attentat på Drottninggatan. ”Ingen dog ju!” så folk kunde fortsätta sticka strutshuvudet i sanden. Trots allt skit som hänt och händer i Sverige, och i synnerhet i Malmö, rabblar de mantran som ”men vi vet ju inte hans motiv” följt av ”han sa ju att motivet inte var religiöst” plus ”offret själv ogillar islamofobi”. Fine, vi väntar tills framtida incidenter blivit så frekventa att de blir omöjliga att ignorera.”

En annan skribent, Patric Källman, skriver också tänkvärt om det inträffade, och konstaterar att ”problemet är Malmö” – en stad som inte per automatik har svenska värderingar. Han skriver så här:

”Debatten om chauffören i Malmö fortsätter. Jag ser att ledande moderata politiker, både i och utanför Skåne, ondgör sig över de snabba och utbredda folkliga reaktionerna – och manar till besinning. Jag vet inte vad som motiverat denna chaufför, men eftersom det handlar om Malmö så har jag utgått från att motivet är religiöst. Vissa menar nu att mannen är finne – vilket inte utesluter ett religiöst motiv. Problemet är att detta är ointressant: Malmö är ändå Malmö – och ”fördomarna” är sanna – oavsett om mannen är Tage Andersson, 64, urinvånare i Möllevången, etnisk finne eller finsk-somalier. Vänstern/centern kan nu jubla och se reaktionerna som en bekräftelse på hur rasistiskt Sverige är. Men en sådan slutsats är oriktig, eftersom de folkliga reaktionerna beror på att Malmö är Malmö. Om urinvånaren Tage alltjämt varit karaktäristisk för staden skulle de omedelbara slutsatserna varit (väsentligt) annorlunda. Problemet är Malmö – inte de folkliga reaktionerna på Malmö. Jag finner heller inget ont i att medborgarna försöker tolka sin samtid. När en sådan tolkning inleds har man vanligen inte all nödvändig information, utan man börjar med sin kännedom om läget, landet, staden och samlar in den information man kan – i etablerade media, sociala medier, alternativmedia. Kanske hittar man video- eller bildbevis. Kanske uttalanden direkt från berörda personer. Jag ser det som en självklar medborgerlig rättighet att analysera sin samtid – utan att behöva invänta officiella versioner från berörda politiska ledningar i region eller kommun, och än mindre utan att behöva kritiseras för detta av ledande politiker från andra delar av landet. Ju mer medborgarna ägnar sig åt samhällsanalys, ju skickligare blir de på det – vilket innefattar förmågan att genomskåda desinformation från Putins trollfabriker och liknande källor. Det sistnämnda är extra gynnsamt, eftersom journalister i etablerade media verkar sakna denna förmåga.”

Vem i Sverige behöver en KURS i att kvinnor får klä sig som de vill? Fundera på det…

Bilden ovan är från en buss på Värmdö, tagen häromdagen av Jan Sjunnesson. En syn du kanske måste vänja dig vid, och du kan fundera på hur detta kommer att påverka dig, inte bara din klädsel och dina vanor, utan också hela ditt liv. I synnerhet vi kvinnor kanske inte alls kan åka buss i shorts och linne varma sommardagar i framtiden. Islamiseringen av vårt land är inget högerspöke. Det pågår, inte bara i Sverige utan i de västländer som aningslöst tar in stora mängder muslimer och låter dem radikaliseras och ställa allt mer högljudda krav på att samhället ska anpassa sig till deras synsätt, deras behov, deras traditioner, halal, och särlagstiftning, och att vi ska integreras in i islam, inte tvärtom. Det är ok så länge sådana grupper är i minoritet, men inbilla er inte för en sekund att de tänker nöja sig den dagen då de blir numerärt allt fler. Det finns seriösa institut som PEW som visar hur även så kallade ”moderata” muslimer stöttar radikaliserade tankegångar. Jag är väldigt bekymrad över islamiseringen och att dessa odemokratiska krafter, med Muslimska brödraskapet i spetsen, de som lierat sig med Socialdemokraterna och Centern, får allt mer att säga till om i Sverige. Läs gärna Sameh Egyptsons ”White lies” och fundera på om busschauffören i Malmö öppet skulle erkänna ”ja, jag tycker att kvinnor ska täcka sig annars får de inte åka med mig på bussen”. Inom islam finns begreppet Taqiyya – lögn för att manipulera och härska.

Varför tror ni att avhoppade muslimer som Ayyan Hirsi Ali och Mona Wallter så kraftfullt varnar för islam, den härskande, aggressiva doktrinen? Varför tror ni dessa modiga kvinnor och andra avhoppade muslimer måste leva undangömda, med skyddade identiteter?

Som gammal feminist kan jag inte heller förstå hur dagens så kallade feminister, många av dem i media, bara accepterar att kvinnor förtrycks som de gör i Sverige. Mitt fokus ligger där.

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl.

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd betalning bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer