Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Så lägger kommunerna dimridåer över invandringens verkliga kostnader

av | 7 maj, 2019 | Ekonomi

Lästid: 6 minuter

Många hävdar att integrationen är på väg att förbättras och att man kan se att allt fler invandrare och nyanlända anställs, att socialbidragen inte ökar. Men det är en illusion, beroende på statligt subventionerade arbeten. Vad få känner till är att det är i kommunerna som ’snällanställningarna’ har pågått sedan länge. Med dessa  ’snällanställningar’ ökar kostnaderna i kommunerna exponentiellt. Samtidigt döljer man effektivt invandringens kostnader. Sverige sitter på en i samma takt ökande socialbidragsbomb, skriver Magnus Stenlund.

Kommunalt självstyre är ett minne blott. För den som inte är bekant med Hans Jensevik rekommenderas starkt den kunskapsbyggande upplevelse som det är att ta del av alla hans faktaspäckade inlägg på YouTube. Jensevik är nationalekonom som sysslar med den reella ekonomin i kommunerna, dvs där alla utgifter finns, men inga inkomster. Efter Göran Perssons reformer är nämligen det kommunala självstyret en illusion, alla pengar slussas ju först till staten.

Staten har som bekant krav på budgetbalans, men denna uppnås på senare år genom att helt enkelt lämna kommunerna i sticket. Varför kommunsektorn tvingats låna mer och mer pengar. Riksbanken hjälper kommunerna att göra det genom att hålla räntan under noll. Skulle räntan gå upp så skulle ballongen spricka snabbt. Nu tar det lite längre tid. Men inte nödvändigtvis så mycket längre. Kommunerna har nämligen själva skapat en kostnadsbubbla som heter duga.

Nationalekonomer som Joakim Ruist och Tino Sanandaji har räknat på invandrarnas nettokostnader. Omfattande beräkningar naturligtvis men ändå till synes en rätt enkel balansräkning i grunden: invandrare med arbete betalar skatt, som är en pluspost, de som går på bidrag är en minuspost. Över en livstid räknar man i Norge med 4 mNOK i kostnad per nyanländ idag och det mesta tyder på att denna nettokostnad är ännu högre i Sverige.

Kostnaderna för kriminalitet har till exempel varit svåra att fånga upp bland annat eftersom den inte har mätts efter etnisk härkomst. Men det finns också andra minusposter som inte heller kommer med. Bland annat är många nyanlända anställda genom statliga subventioner. Få eller inga av dem skulle annars haft jobb. Deras nettokostnad blir då i själva verket högre än om de gått på bidrag, men de ser ut som om de istället är närande, inte tärande. Illa, men vi har åtminstone känt till denna typ av tricksande. Vad de flesta av oss inte vetat om, möjligen bara misstänkt, är kommunernas ’snällanställningar’.

Som Jensevik förklarar och visar så är en kommuns behov av personal korrelerad med dess befolkning. Produktivitetsförbättringar bör dock innebära att personalen växer långsammare än befolkningen, särskilt när befolkningen växer bör detta vara normalscenariot. Och som bekant växer befolkningen nästan överallt i Sverige, just på grund av invandringen. Det är bara det att kommunernas antal anställda ökar ännu snabbare. Jensevik upptäckte detta märkliga förhållande när han gjorde en prognos över antal människor med socialbidrag, som han inte fick ihop. Antalet kommuner som har kraftiga ’överkostnader’ för socialbidrag (mätt som kostnader motsvarande minst 2% skattehöjning, jämfört med den mest välskötta kommunen), ökade inte så som prognosen sa att de borde göra. År 2007 hade vi 11 sådana kommuner, 28 st 2012 och 40 st 2014. Med den ökningstakten skulle samtliga kommuner nå dessa överkostnader 2025, men istället fortsatte man att ligga under 40 de följande åren fram till 2017. Redan nivån 2014 var dock en alldeles för låg siffra, skulle det visa sig. Förklaringen låg i att kommunerna istället har ökat sina antal anställda i en omfattning som saknar all rimlig motivering. Redan 2010 hade en tredjedel av alla kommuner uppenbara ’överanställningar’, som ökade med 1% mer än befolkningen. Och från 2013 tog det fart ännu mer, toppåret 2016 hade 239 av 290 kommuner ägnat sig åt snällanställningar, en siffra som sjönk rejält 2017 när det istället gick att vältra över kostnaderna till programmet för de statliga extrajobben.Men bara för nya snällanställningar alltså, inte befintliga.

Vad man måste hålla i minnet är ju att Jensevik mäter ökningen. Det betyder att de som redan snällanställts (får lön utan att bidra med något nyttigt) 2007 alltså ackumulerat ligger kvar alla dessa år, alternativt har ersatts av ännu fler andra. Netto har det ju fortsatt att öka hela tiden. Och dessa kommunanställda fångas alltså inte upp av nationalekonomerna, de ses som närande, inte tärande i statistiken, fastän de i själva verket kostar ännu mer än de som går på bidrag. Att avslöja dem som dödkött kräver ju nästan att man går in och tittar i varje individuellt fall.

Varför gör kommunerna så här? Förutom att lönekostnaden är högre än socialbidragskostnaden, så kostar ju kontorsutrymme, dator, papper, pennor och annat material ännu mycket mer. För samtliga dessa mer eller mindre obrukbara ’resurser’ handlar det också om att någon avkrävs tid för att arbetsleda dem, administrera deras löner, sjukskrivningar och pensionsavsättningar. För somliga är problemet dessutom att de ställer till med sådant som måste redas upp. Inte minst sådana vars kostnadskrävande idéer kräver mer bidrag. Eller vars kommunsubventionerade kafé slår ut ett redan befintligt, som fungerat i fri konkurrens.

Så varför är det på detta sätt? Dels finns här en ideologisk motivation. Det fungerar också bra med de identitetspolitiska dogmer man ska anställa efter – som ofta direkt bryter mot de regler vi har för diskriminering. Dels är det ett sätt att förbättra integrationen, att hålla de nyanlända i arbete istället för att de driver omkring på stan. Här har man säkert också en poäng, det är bara det att man inte talar om öppet vad det handlar om – kostnaden borde ju i så fall föras till integrationskontot och kommuninnevånarna upplysas om vad de betalar för. Men den viktigaste anledningen är utan tvekan att man på detta sätt sopar under mattan den fruktansvärt deprimerande statistik som vi annars alla skulle förskräckas över och som skulle ge invandringskritikerna rätt: en exponentiellt ökande socialbidragsbomb. Vald metod att lägga dimridåer över invandringskostnaderna ökar kommunernas kostnader mycket mer än socialbidrag. Men det har funkat i den hittills goda globala konjunkturen och med ständigt nya lån. Det har också varit möjligt genom att man omfördelat resurser från barn- och äldreomsorg, samt skjutit underhåll av kommunala anläggningar framför sig.

Detta kommer naturligtvis inte kunna hålla länge till. Barngrupperna är redan maximala, äldrevården är minimerad och man överväger alla former av inbesparingar på handikappomsorgen, samtidigt som långivarna börjar dra öronen åt sig. Vi kommer bli varse snålblåsten under denna valperiod. Sedan kommer det bli ännu mycket värre.

MAGNUS STENLUND

Magnus Stenlund driver den helt ideella och partipolitiskt oberoende Facebookbloggen ”Sunt Förnuft” med liberalkonservativa värderingar. Han är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och jurist. Jobbade många år som analyschef på SEB men har erfarenhet från flera andra brancher, bland annat som lärare och konsult inom ledarskap, affärsmannaskap och entreprenadjuridik. Han har arbetat många år utomlands och jobbar idag huvudsakligen som historiker och skönlitterär författare.

Sunt Förnuft

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig påinfo@katerinamagasin.se– dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer