Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Norsk sociolog: Svenska medier lider av sjuklig verklighetsförnekelse

av | 5 jan, 2019 | Media

Lästid: 6 minuter

Dessvärre har han rätt, den gode skribenten och sociologen Kjetil Rolness, som i den norska tidningen Verdens Gang går till frän attack mot Aftonbladets ledarskribent Pernilla Ericsson. Upprinnelsen är att den norska statsministern Erna Solberg uppmanat norska folket att skaffa fler barn eftersom födelsetalen i Norge är dalande, vilket fått Aftonbladet att skadeglatt kalla Norge för ”skrattretande” och håna vårt grannland för att de i framtiden riskerar brist på arbetskraft. Men Aftonbladet, kanske den etablerade tidning som sprider flest så kallade fake news i Sverige, får nu en åthutning som heter duga av Rolness, som fullständigt tillintetgör Pernilla Ericssons text som på redig svenska skulle kunna beskrivas som en bunt på varandra staplade felaktigheter som ihop bildar en kladdig soppa av alternativa fakta. ”Nej, Sverige, det är ni som gör er löjliga”, skriver Rolness och utvecklar varför.

Det är inte första gången som dragkampen om verklighetsbilden uppstår mellan Sverige och Norge. Vem har kunnat glömma när Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug i augusti 2017 skulle på Rinkebysafari, vilket fick Stockholms borgmästare Karin Wangård att mobilisera alla fake news-cylindrar som gick att uppbringa? Wangård, som givetvis inte bor i den problemtyngda förorten, körde på i bästa propagandastil, trots att hon måste ha förståt att nog bara Anders Lindberg på Aftonbladet skulle köpa hennes påhitt om hur fantastisk förort Rinkeby var.

Man förstår ju att svenska verklighetsförnekare bara inväntat rätt tillfälle för att försöka ge igen till de mer klarsynta norrmännen. Det är ju ingen hemlighet att våra skandinaviska grannländer undrar vad tusan är det som pågår over there i det en gång så funktionella konungariket Sverige? Men norrmännen är inte de som tiger still när en orättfärdig salva slungas mot dem.

”Nej, Sverige, det är ni som är skrattretande”, slår nu den norska socionomen och skribenten Kjetil Rolness fast i en skarp text i tidningen Verdens gang. ”Och ni har ingen aning om vilka konsekvenserna kommer att bli av ert invandringsexperiment.”

Rolness styckar sönder Pernilla Ericssons ledartext med sådan precision att skammens rodnad å Aftonbladets vägnar sprider sig på mina kinder. Jag har översatt delar av hans svar, eftersom jag knappast kunde ha sagt det bättre själv.

”Aftonbladets analys är exempel på ett tillstånd som kännetecknas av en nästan patologisk förnekelse av verkligheten, fullt av önsketänkande och godhetssignalering. Men den norska invandringsdebatten är inte heller fri från denna ”svenska sjukdom”. Därför har ett sakligt bemötande av Aftonbladets kavalkad av falska fakta och felaktiga argument också ett norskt inrikespolitiskt intresse, skriver Rolness och svarar Ericsson pedagogiskt, stycke för stycke:

”Oljenationen Norges ekonomi är urstark, arbetslösheten är låg, prognosen är att det finns gott om jobb framåt”, skriver Ericsson.

Rolness: Nej, prognosen på lång sikt är inte så ljus. Statens utgifter kommer att öka snabbare än intäkterna. Vi kommer att ha för få personer som arbetar (bidrar till statskassan) i förhållande till hur många som inte arbetar (som tar ur statskassan). Vi vet detta från Perspektivrapporten och från många andra rapporter. Aftonbladet har inte ens försökt förstå bakgrunden till Ernas bekymmer.

”2014 tog Norge emot knappt 11 500 asylsökande, i jämförelse tog Sverige emot drygt 81 000. När kriget brann som värst i Syrien förband man sig att under en treårsperiod ta emot 8 000 flyktingar…”  fortsätter Ericsson.

Rolness: Nej, Norge är bland de länder som tagit emot flest flyktingar i Europa per capita, 31.145 under flyktingvågen år 2015. Norge tog emot färre än Sverige, men fler än Tysland per capita och var det land som låg nummer fyra bland dem som tog emot flest. Och även om asylsökanden har blivit mycket färre, är invandringen till Norge fortfarande historiskt hög på grund av anhöriginvandringen.

”Invandring är arbetskraft. Det är bara ännu ett argument för en generös flyktingpolitik, för att storsatsa på integration”, hävdar Ericsson.

Rolsnes: Nej, invandring är bara arbetskraft om den består av personer som har kompetens eller snabbt kan utbildas till en alltmer kunskapskrävande arbetsmarknad. Annars blir resultatet arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärder. Det finns goda humanitära argument för en generös flyktingpolitik, men sysselsättningsargumentet är inte ett av dem, detta är desinformation.

”Invandringen är en enormt viktig byggsten i välfärden”, påstår Ericsson.

Rolness: Nej, invandring är en stor börda för välfärden när den är av den svenska typen: Omfattande och omfångsrik asylinvandring från Mellanöstern, Nordafrika och Asien. Mellan 2015 och 2018 spenderade Sverige 212 miljarder kronor på sin flyktingmottagning. Det är 11 miljarder mer än utgifterna för försvar och krisberedskap under samma period. Och det här är bara de initiala kostnaderna. En flykting betalar i genomsnitt mellan två och tre miljoner mindre i skatt än vad denne kostar välfärdsstaten under sitt liv. Därför har invandringstäta kommuner i Sverige problem med ekonomin. Till exempel Malmö skulle ha stått sig slätt utan ekonomiskt stöd från övriga Sverige.

”Nära en fjärdedel av alla som arbetar i Stockholms läns landsting har utländsk bakgrund. Det är vårdbiträden, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Det är handen som stöttar inom äldrevården” slår Ericsson fast.

Rolness: Det hjälper inte med alla dessa ”hjälpande händer” när invandringen leder till ännu fler behövande människor. För att nämna statistik från Norge: Mer än hälften av de äldre invandrarna har problem med sin hälsa, bland norrmännen är siffran en fjärdedel.

Och det går framåt. Tidigare kunde det ta närmare 8–9 år innan hälften av de nyanlända hade etablerat sig på arbetsmarknaden, men nu är den tiden nere på drygt fem år”, drömmer Ericsson.

Rolness: Nej. För det första finns det ingen anledning att jubla för att det tar fem år att få jobb. För det andra är ”jobb” inte detsamma som ett riktigt arbete. Till exempel rör det sig om arbetsmarkandsåtgärder som kan innebära en timmes ”jobb” i veckan… Många av dessa jobb är subventionerade av staten. För det fjärde är det inte sant att det går framåt. Migrationsforskaren Joakim Ruist visade förra året att integrationen på arbetsmarknaden inte har utvecklats sedan 1980-talet, och ingenting tyder på att det kommer att bli förbättringar i framtiden. Enligt Ruist kostar en genomsnittlig asylinvandrare den svenska staten 74 000 per år under sin livstid. Det låter inte så mycket. Men om flyktingarna i genomsnitt är 30 år vid ankomsten och lever tills de är 80 (livslängden i Sverige är 82,5 år) innebär det 3,7 miljoner per person. Om Sverige i framtiden skulle få 100 000 flyktingar per år (2017 kom siffran upp i 135 459 inklusive anhöriginvadrare) kommer det att innebära utgifter på 370 miljarder varje år. Och detta förutom kostnaderna för dem som redan är på plats… Det är enorma summor.  Rolsnes igen: Vi får därför dra slutsatsen att ledarskapsskribenter på stora svenska tidningar – trots vissa ärade undantag – saknar grundläggande kunskaper om invandring och ekonomi, både vad gäller Sverige och dess grannländer. De tycker att de har rätt att undervisa oss i hur man ska finansiera framtidens välfärdsstat, samtidigt som de inte förstår att de undergräver sin egen. Aftonbladet skriver:

”Norge hånade under den senaste valrörelsen “det svenska tillståndet”, resultatet av flyktingströmmen. Resan har inte varit enkel. Men vi har tagit emot fler och befolkningen ökar. Vi har öppnat fler dörrar”, avslutar Ericsson.

Rolness: Jag skulle vilja tilllägga: Ni har också öppnat dörren för alternativa fakta, som inte låter er inse konsekvenserna av ert enorma experiment, vilket är väldigt, väldigt smärtsamt.

********

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122 

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer). 

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Min senaste bok heter ”Budbärarinnan” och är den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund.

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer