Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

I nöden prövas manligheten

av | 22 jul, 2018 | Samhälle

Lästid: 6 minuter

Sverige brinner och tusentals tappra medborgare bekämpar de förödande lågorna som slukar skog och mark. Nu har också hjälp från utlandet kommit, i går kom fantastiska brandmän från Polen som vill bistå det svenska folket. Även andra europeiska länder har skickat hjälp, Italien, Tyskland och Frankrike bland annat. Men vi befunno oss icke i det lilla extremistiska Sverige om det inte samtidigt som elden härjar startas en diskussion om maskulinitet och dess ”negativa” inverkan på samhället. Mitt svar är: Vi behöver mer maskulinitet – inte mindre.

Jag hittar ifrågasättandet på Twitter. ”Men fundera även hur snabbt Sverige blir maskulinerat vid sådana här tillfällen” (maskuliniserat, heter det, för övrigt, men vi förstår vad som menas ändå). Påståendet ger mig förstås tillfälle att tänka några extra tankar. Främst faktiskt tacksamma sådana, över att genustrams och andra idoga försök att helt utplåna allt vad svensk manlighet heter, hittills inte lyckats i den omfattning som det troligen varit tänkt.

Det är nämligen lätt att sälja ut och försöka strypa allt vad ”maskulinitet” heter så länge alla är vänner och allt är frid och fröjd. Så länge julgranen inte har brunnit och butikernas hyllor är fyllda av mat, så länge vi kan ha dörren olåst och alla drar åt samma håll. Ja, då kan Kalle och Lasse sätta sig och knyppla och baka bullar och slänga in sitt hagelgevär i soprummet. I fredstid blir muskler bara en modeaccesoar och machomannen en seriefigur som medelålders bortskämda kvällstidningskrönikörer kan raljera över och till och med skylla bränderna på.

Men lugn och stilltje råder sällan för alltid.

Rätt vad det är så störs idyllen och kris uppstår. Det måste inte ens vara krig, det räcker gott med ett nedfallet träd eller en trafikolycka. Eller skogsbränder, för den delen. Då plötsligt skiljs agnarna frå vetet, och det går snabbt. När lågorna slickar bebyggelse och miljarder går upp i rök, vad har vi då för nytta av kunskaper om ”Den genuskodade räddningstjänsten” (forskning från Karlstads Universitet, jo det är sant) genuscertifierad brandbekämpning eller analyser av hegemonisk maskulinitet och vilka hjältebilder befolkningen eventuellt bär på av brandmän? Totalt finansierar MSB varje år forskning och studier till ett sammanlagt värde av 120 miljoner kronor. 120 miljoner! Visst finns viktig forskning, men när det fattas konkret beredskap och till exempel räddningstjänst rustas ner, förefaller dessa prioriteringar som rent vansinne.

(Bild lånad från Steget Efter).

Det är först i den verkliga nöden som manligheten prövas. Den bespottade, hånade, utskrattade, förlöjligade och för allt ont i världen anklagade manligheten, den som både utvecklat och förädlat de maskiner som behövs för att stävja naturkatastroferna. Framför allt den vita manligheten hamnar i fokus. Den ljushyllte mannen, han, som i otaliga analyser får bära skammen för civilisationers sammanbrott och samhällens förtryck och förfall. Han, vars pengar och innovationer man gärna tar emot, men som i övrigt är fritt fram att smutskasta och peka finger åt.

Det är först i den verkliga nöden som manligheten behövs. Åh vad den behövs! Ödesdigert uttryckt är den faktiskt allas vår räddning. Hjälten föds inte ur tomma intet. Han nödlandar ett plan, han skjuter en terrorist i nödvärn. Han föds inte ur att rabbla intersektionella teorier och identitetspolitiska floskler. Det moderna samhället må vara hur teknologiserat som helst, jämställt, inkluderande, fisförnämt, men det står sig helt klart slätt utan manlighetens beskydd. Eller tror du att landet kommer att räddas av en armé botoxade bloggbimbos, sönderklemade yogande regeringtjänstepersoner eller oldschooltatuerade Södermalmhipsters? Nej, de kan sitta och vara ironiska i sina bostadsrätter och fortsätta äta sina laktosfria bruncher, men några fysiska hjältedåd där de måste offra sin egen bekvämlighet kommer de troligen icke att uträtta.

För det är främst osentimentala, rakryggade och bullshitvaccinerade män som sitter inne med den muskelstyrka som behövs när krisen slår till. Karlar vars starka händer och psyken genom årtusenden av generationer stått emot anfall, attacker, hot, terror, våld och förödelse. De män som utgör arméer och försvarsmakter. De okända soldaterna vars gravar finns utspridda över hela vår planet. Söner, bröder, fäder. I dagens Sverige många gånger sådana individer som inte gör mycket väsen av sig och som lever fjärran från storstädernas bekvämlighetsinrättningar och av genus söndertrasade psyken, fjärran från modetrender och ängsligt positionerande om vad som är politiskt korrekt att uttala och vad som är det inte. Landsbygdens män. Jordbrukare. Skosägare. Militärer. Poliser, brandmän, räddningstjänst. Tack och lov finns de fortfarande, och det är de som nu ställer upp för oss alla.

För plötsligt brinner inte bara en julgran utan miljoner granar och några lama henpersoner vars största styrka här i livet är att de kan uttala ordet ”värdegrund” är inte de som vet hur man ska släcka eldarna. Nej, när katastrofen står för dörren behövs faktiskt riktiga, starka individer, de flesta av dem män – även om det även finns kvinnor som kämpar sida vid sida, och kvinnor som bidrar med allt det arbete som behövs runtomkring, tro inget annat, det är ett teamwork! – men det tyngsta jobbet är till för slitvargar med armstyrka och ett särskilt räddningsorienterat sinne, orädda, risktagande, de som vet att offra sitt liv när det behövs, de som utan att tveka tar sig an den farligaste uppgift. De som trots trötthet och hunger kämpar mot naturkatastrofer eller inkräktare, de som med sina kroppar boktavligen skyddar sitt land. Män och ja, deras maskiner. Flygplan. Bandvagnar. Vattenkanoner.

Jag är ledsen, men alla era bortslängda miljoner på forskning om ”maskulinitetsskapande”, exkludering, köning och positionering, om vad bilder av hjältar gör med våra tankar, om faror med bristen av normkritik i räddningstjänsten, allt det är meningslöst skitsnack när någon behöver hjälp och en by hotas av elden. När krisen eller kriget hotar är det inga strykrädda genusmarinerade lektorer som kommer att återställa ordningen. Det är inga fega skrivbordsryttare som har alla svaren i teorin men som inte skulle kunna lyfta en vattenslang i praktiken. Det är inga utslätade politruker och fjolliga innerstadsjournalister och proffstyckare som det kommer resas minnesplaketter över, för att de offrade sig för att hjälpa sitt land och människor i kris.

Ställ dig frågan, vem du helst vill bli räddad av när ditt liv hänger på en skör tråd? En genuspredikande muskelsvag fjant som börjar gråta när hen hör ett ”bu” och som du själv måste ta hand om eftersom hen annars bryter samman – eller en tuffing som visar beslutsamhet och mod och som inte backar ens för en fysiskt överlägsen fiende?

Välkommen maskulinitet. Vi behöver mer av den, mycket mer av den, i det katastrofhärjade Sverige. Vi behöver beslutsamheten, modet, styrkan. Via de utländska brandmännen får vårt land nu ett välkommet tillskott av detta. Våra egna hjältar får nya friska händer och individer som tänker kämpa för att hjälpa det svenska folket. Jag är tacksam för dem alla.

PS jag är född och uppväxt feminist. Men värden som maskuliniteten och förmågan att försvara land och befolkning är inget jag anser kan kompromissas bort på genustramsets altare.

********

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122 

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer). 

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Min senaste bok heter ”Budbärarinnan” och är den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund.

Köp den gärna här.

 

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer