Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

”När yttrandefriheten stryps tillåts samhällsproblem växa sig större”

av | 18 maj, 2018 | Debatt

Lästid: 5 minuter

Vi lever i en tid med ständiga avstängningar från FB, rena trakasserier och allt fler polisanmälningar mot oliktänkande. Märkligt nog finns det alltid resurser att utreda viss hets mot folkgrupp, medan våldtäkter inte är så högt prioriterade. Det finns många som önskar att vi som kritiserar den förda invandringspolitiken och allt som följer med den, skulle tystna för gott, men jag undrar om åsiktsmotståndarna ens har förstått varför det är viktigt att all form av information kommer fram. Det skriver idag Eva-Lisa Dezmin.

Jag ska därför försöka förklara hur jag tänker. Idag fungerar det så här:
Medan de ”goda” försvarar sexförbrytare och charlataner, blir den som försöker uppmärksamma problematiken, misstänkliggjord och utsatt för den nya tidens exorcism. Så fort någon rapporterat från verkligheten på ett nyktert sätt (alternativt har skämtat om den), är PK-påvarna genast framme och stänker värdegrundsvatten på den ”besatta” under högljutt skanderande: ”The power of PK compels you, the power of PK compels you!”
Drivs inte ”demonen” ut via ritualen och den ”besatta” inte gör avbön eller pudlar, vidtas raskt nästa åtgärd: att göra sitt bästa för att vederbörande ska fråntas alla former av levebröd. Som kronan på verket bör personen även bli karaktärsmördad, då tror man sig ha vunnit en stor seger. Vilken seger då?
Ingen vinner på att dölja delar av hur verkligheten ser ut, vissa har bara svårt att se hur de själva en dag kommer att drabbas. Märkligt nog är fakta däremot något de förlitar sig på när det gäller den egna tillvaron. För jag är hyfsat säker på att även godhetsapostlarna tar på sig säkerhetsbältet när de sätter sig i bilen eftersom statistik och fakta talar för att chanserna att överleva en bilolycka ökar om man sitter bältad. Inte heller tror jag att dessa personer skulle få för sig att ta en simtur utanför Kapstaden och slå bort alla varningar om vithajarna som finns där, med orden: ”Fy vilken trist hajsyn du har som pekar ut en viss art som farligare för människor än andra. Alla hajars lika rätt och värde!” Endast en psykopat skulle försöka hindra ovanstående information från att nå allmänheten.
Fakta är nämligen inte bara ett underlag att luta sig mot när vi gör riskbedömningar i vardagen, den ger oss också en chans att komma tillrätta med problem. Problemen kan från början te sig små och oväsentliga, men små problem är som snöbollar: får de obehindrat rulla vidare, växer de och riskerar till slut att nå sådana proportioner att de inte går att stoppa. Jag förstår inte varför någon tycker att det är en bra idé. Är det inte viktigare att all information kommer fram, så får var och en bilda sig en egen uppfattning kring den?

Det finns en psykologisk frågeställning som lyder ungefär så här:
Tänk dig att du står på en strand. Ute i vattnet håller två personer på att drunkna. Den ena är någon du håller väldigt nära, den andra har botemedlet mot alla former av cancer. Du hinner bara rädda en av dem, vem räddar du?
För de flesta är svaret väldigt enkelt, självklart undsätter man den närstående eftersom denna är viktigare än att rädda alla som insjuknat i cancer, då vi ju står oss själva närmast. Vi reflekterar förmodligen inte över att den närstående eventuellt kan insjukna i en obotlig cancer något år senare, men inte ens om den tanken föresvävar oss, hade vi handlat annorlunda. Ingen är så nobel att denne sätter främlingars liv före någons som står en nära.
Men, föreställ er att scenariot sett ut så här istället:
Du står på en strand. Ute i vattnet håller två personer på att drunkna. Den ena är någon du håller nära och den andra någon som försöker ge både dig och omgivningen viktig information. Du hinner rädda båda, men bakom dig står en skränande hög av godhetsriddare och vrålar: ”Rädda inte budbäraren! Denne har fel värdegrund!”
Du har sett tecken på att budbäraren har framfört flera viktiga poänger, men vet också att folksamlingen bakom dig står redo att förstöra hela din tillvaro om du inte tillmötesgår dem. Avstår du då från att rädda sändebudet för att du i den sekunden väljer att tro på pöbeln bakom dig? Eller avstår du i ren rädsla för mobben, utan att reflektera över vilka konsekvenser bristen på information kan få för dig och dina närmaste i förlängningen? Eller, trotsar du den hotfulla skaran och inser att genom att rädda båda, får både du och alla andra en rättvis chans att bedöma informationen budbäraren har?
I det andra scenariot handlar det inte ens om ett svårt val eftersom den enda förloraren är den som vill mörka vissa fakta och vem tjänar på det? Ingen, förutom den som innerst inne vet att deras egna argument inte håller, men vägrar inse det och upplever det som ett nederlag om även andra börjar förstå det. För dessa spelar det ingen roll att informationen kunnat vara den avgörande skillnaden för någon annan mellan att råka illa ut, eller att helt undvika en ödesdiger situation. De kan gå över lik för att få rätt, oavsett hur fel de har.
Jag påstår inte att man måste hålla med sina meningsmotståndare, men ett samhälle i demokraturisk anda kommer aldrig att utvecklas till det bättre. Och vi kommer sannerligen aldrig tillrätta med problemen vi har.
Då återstår frågan: Finns det verkligen inget pris som är tillräckligt högt för er ”goda”, varken i lidande eller ekonomiska konsekvenser? Och om svaret på den frågan är nej, vad säger det då om er egen människosyn? Ni ser alltså hellre andra råka illa ut, än att all information kommer fram, så att eventuella tragedier kunnat undvikas?

EVA-LISA DEZMIN

Eva-Lisa Dezmin, 47, är författare och bor med sin man och två hundar i Lycksele. Hon är även delägare i det nystartade förlaget DareMe Publishing samt krönikör i Katerina Magasin. Eva-Lisa Dezmins nya bok som utkom i april heter ”Guessing Game” och du köper den här.

********

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122 

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer). 

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer