Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

”Mitt giftermål och skilsmässa från min själsfrände feminismen”

av | 14 mar, 2019 | Feminism

Lästid: 5 minuter

Jag och feminismen gifte oss lyckligt, men det blev en svår skilsmässa. Jag förlorade min bästa vän. Kanske på grund av annat än politik, men i ett samtal om just politiken sitter han framför mig och skakar, på gränsen till tårar. Tanken ligger följaktligen kvar om ifall det inte var orsaken ändå. Han uttrycker med en ton som om han vet att hans syrliga ord ska såra mig ”jag har sett de här sidorna hos dig innan”. Han syftar på att jag röstat SD åren innan mitt uppbrott med feminism. Min väninna som jag förlitade min hjärtesorg på efter mitt uppbrott med min bästis lämnade mig några månader senare. Om hur det kan gå när man öppet väljer att skilja sig från feminism och dessutom ansluta sig till ”den mörka sidan” i politiken skriver i dag Genevieve ask, på Youtube känd som Jellybean Gen.

Hon ville till en början inte höra mig prata om politik och avslutningsvis ville hon inte vara associerad med mig alls. Jag hade förståelse över att hon inte ville prata politik, vi gjorde aldrig det ändå, så det kom som en chock när det virtuella avskedsbrevet kom. Det blev för jobbigt att vara kompis med någon som var öppet Sverigedemokrat och anti-feminist. Ve och fasa, vad skulle hennes kompisar tro?

Jag föddes skrikande. Som alla andra jävliga barn. Jag var det tredje, näst sista, mellanbarn som glömts bort i hanteringen. I min senaste kontakt med psykologen formulerade hon min ångest som allmän, jag är inte tillräckligt ”cool” för en diagnos. Mina besvär, enligt min psykolog, beror på barndomstrauma som har lämnat mig sårbar. Jag har däremot aldrig gett mig på att försöka begå självmord så jag ligger väl plus minus noll på tyck-synd-om-mig-skalan.

Sedan barnsben har jag haft ett stort behov av att sticka ut. Jag var en teaterapa, lekte med pojkarna, skejtade, och ville bli punkare. Feminismen tar ett stadigt grepp om såna som oss när vi är tonåringar. “Det är inte ditt fel att du är konstig, ful, tjock och sticker ut. Det är patriarkatets!” Det hårda, stränga, oförlåtliga manliga greppet kring din kropp och ditt sinne. Anledningen allting suger, varför pojkarna inte gillar dig, varför du inte gillar dig själv och varför du ALDRIG kommer att passa in. Patriarkala maktstrukturer håller dig nere.

Min första lägenhet fick jag året jag fyllde sexton. Min syster bodde i lägenheten bredvid men så småningom ville inte heller hon ha någon kontakt med mig. Jag började röka cigaretter och festa ordentligt. Det var här någonstans jag förlorar min sociala kompetens utan en öl i handen. Medan mina klasskamrater gjorde normala ting gjorde jag ingenting utan alkohol. I skolan blev jag mobbad. I efterhand fick jag reda på att det hade gått rykten om att jag var en lesbisk, knarkande punkare. Själv kände jag mig liten, ful och äcklig. Jag hade nog kunnat undvika att bli utfryst om jag bara försökt prata med människorna men i mitt huvud var de fienden. Rika, snygga tjejer från landet. Jag förtjänade nog att bli utfryst. Jag tyckte så synd om mig själv där jag gick i min alldeles för stora skinnjacka, med en cigg i käften, snaggat huvud och feministpatch på ryggen.

Feminismen blev ett skydd och ett självförsvar för mig. Det gav mig någonting att skylla på när allting var svårt. Feminismen gav mig utrymme att vara vårdslös. Det var tanken om att samhället placerat mig där jag var. Det var media som krossat min självkänsla. Det var män på mitt jobb som var problemet. Det var patriarkatets fel att jag hade kroppsproblem. När jag söp mig full och pratade över huvudet på mina killkompisar var det för att de var män som inte tillåtit mig att ha en röst förut. När jag hade behövt en kopp te gav hon mig vin. När jag hade behövt struktur uppmuntrade hon till mer kaos. Det var inte hennes fel, det var mitt. Det var jag som föll för hennes lögner som lockar till sig unga, trasiga tjejer. Hon gömmer sig bakom lögnen att hon tror på starka tjejer men hon stoppar oss i vår utveckling och gör oss arga. Under feminismens förtrollning slutade jag ta hand om min kropp, jag skrek, jag grät, jag slogs och jag kände mig berättigad det beteendet.

Det blev inte bara en skilsmässa från feminismen utan även från gamla vänner som trampar i samma spår som jag gjorde i våra tonår. Jag klarar inte av att vara kvar i det. Jag skäms över den jag varit. Varför kunde jag inte ha blivit en sån där som bara var lite busig. Sådär ibland.

Jag växte upp snabbt. Medan mina klasskamrater i gymnasiet pratade om att deras föräldrar var jobbiga, bland andra vardagliga ungdomsproblem, kände jag ett hål inombords. Men det hålet fanns där redan innan jag flyttade hemifrån. Vad det är vet jag inte. Hur det ska fyllas vet jag inte heller. Som en klyscha fyllde jag det innan med alkohol och andra giftdödare. Idag försöker jag allt vad jag orkar att hålla en rutin, att äta bra och träna. Vi pratar så mycket idag om mental hälsa och jag är trött på diskussionen.

Feministerna pratar om alla dessa maktstrukturer. Deras förbannade förtryck. Det enda som har hjälpt mig är insikten av att allting går att förändra om man vill. Man sätter sig själv i situationer man själv får ta sig ur. Tar man ansvar för sig själv kan man göra vad man än vill.

Feminismen tog tag i mig, för jag och hon var själsfränder. Jag var den olyckliga tonårsflickan som hade haft ett svårt familjeliv. Jag var tjejen som inte passade in i bilden av hur unga tjejer ska vara. Jag var rebellen med tunn hud och chihuahuakomplex. Jag var sårbar och ivrig att skylla mina besvär på någon annan än mig själv. Jag var den fula ankungen som kunde ha blivit så mycket mer men som lät mig själv fastna i mitt ältande.

Låt inte fler unga tjejer luras av feminismen. Låt dem växa upp och blomstra.

GENEVIEVE BASK 

Genevieve Bask är känd opinionsbildare och känd på Youtube som JELLYBEAN GEN

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig påinfo@katerinamagasin.se– dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer