Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Misstro är samhällskroppens feber

av | 20 jun, 2017 | Uncategorized, Debatt

Lästid: 4 minuter

Vi är farligt ute när etablissemangets journalister börjar böja på nacken åt staten och visa överdriven respekt för dess instanser. När media lierar sig med dem som de borde ifrågasätta, är demokratin verkligen i gungning. Medborgarjournalistikens framväxt är ett slags feber i samhället, ett symptom på att etablerade medier börjat svika sitt ursprungliga uppdrag: Att granska makten.

Nej, alla på Sveriges Radio är givetvis inte aktivister, och nej, jag går inte omkring och tror att public service i allt genomsyras av en omfattande konspiration för att föra landets medborgare bakom ljuset (även om det ibland finns skäl att ifrågasätta varför vissa nyheter vinklas på ett visst sätt och varför man väljer att lyfta somligt och tysta annat). Men det räcker om till och med några få medarbetare ägnar sig åt politisk lobbyverksamhet för att detta agerande ska spilla ut över övrig verksamhet och skapa misstänksamhet och sänka trovärdigheten även inom andra områden. Därför borde Sveriges Radio göra större ansträngningar i att reda ut vad som egentligen hände på Järvafältet, istället för att bara lägga locket på det nu smått berömda #skyltgate.

Att folks förtroende för medier i just frågor som rör invandring är lågt, kan inte ha kommit som någon större överraskning. De senaste siffrorna från ansedda SOM-institutet visar att över hälften av befolkningen anser att medierna inte säger sanningen om invandring. Dessa siffror har givetvis inte kommit ur tomma intet, utan beror på att rapporteringen om invandring under flera år vinklats och tillrättalagts så att bilden som presenterats kommit att stå i kraftig diskrepans till verkligheten, något som mediakonsumenter givetvis noterat. Vad många etablerade medieaktörer som hittills haft oinskränkta plattformar och monopol tycks missa är just det faktum att människor idag inte är hänvisade till enbart vad de själva presenterar i de så kallade mainstream-medierna, förkortat msm, utan har en rad andra möjligheter att informera sig på annat håll. Utbudet av utländska medier, alternativa medier, privata bloggar, sociala medier samt en rad andra källor att söka bland har exploderat, liksom antalet nya, oberoende röster. De som är samhällsintresserade kan lätt skapa sig en större bild än den som officiellt ges. Med det inte sagt att alla alternativa källor är av hög kvalitet, en del av dem sprider tyvärr både hårdvinklad propaganda samt rena felaktigheter, och bör därför tas med en stor nypa salt. Men sammantaget fyller många alternativa källor sin funktion när man försöker förstå verkligheten och hur den återges, och framför allt varför, i en samtid som är utsatt för många påfrestningar och därför allt annat än okomplicerad. Som exempel kan tas det faktum att det varit så oerhört svårt att föra en sansad diskussion om till exempel den ökande kriminaliteten och frågor kring gärningsmäns ursprung, något som många aktörer inom både medier och inom opinionsbildning hävdat helt saknar betydelse och har gått till attack mot till exempel polismannen Peter Springare som velat lyfta just de frågorna. När avståndet mellan etablissemangets syn på vad som bör/ska presenteras och medborgarnas önskan att få veta alla fakta ställs mot varandra, uppstår naturligtvis slitningar och i denna process en osund polarisering, med en känsla av förmyndarsamhälle och att man blir behandlad som mindre vetande. I detta lyser ett illa dolt förakt för den lilla människans förmåga att hantera information, ett elitistiskt tänkande som i sig göder den populism som etablissemanget öppet föraktar.

Men människor är inte dumma. När en lögn anas, blir viljan att ta reda på fakta en drivkraft. Det är detta som sker nu i händelserna med de eventuella SR-aktivisterna och skylten – eller skyltarna – på Järvafältet. Själva den isolerade historian skulle i sig kunna vara en bagatell, men hanteringen av den är det inte, ej heller det faktum att det finns ögonvittnen som motsäger SR:s officiella version av vad som faktiskt hände.

Vi kan jämföra #skyltgate med ett litet sår på en stor kropp, som riskerar att bli infekterat och därefter sprida sig till friska organ och där orsaka blodförgiftning eller kallbrand. Sveriges Radios hantering av affären väcker nya frågor. Att den berörda reportern gått under jorden och att SR inte rakryggat står upp för att ödmjukt säga att fel kan ha begåtts är ett beteende som får varningsklockorna att ringa, oavsett om det nu utretts vilka de fotograferade personerna var. Frågan kvarstår: Försökte SR:s medarbetare fabricera en nyhet i syfte att misskreditera en politisk meningsmotståndare? Så länge ovisshet finns kvar, kommer misstankarna att kvarstå.

Att forskare, journalister och experter utmålar kritiken mot eventuell aktivism som attack mot media är även det oerhört bisarrt. Varje stor etablerad mediainstans måste stå pall för en kritisk granskning. Ju större aktör, desto större ödmjukhet, självkritik och vilja till transparens. Detta just för att vi lever i en tid då desinformation frodas och konspirationsteorierna växer. Om det går att avfärda att SR:s reporter själv varit inblandad i demonstrationen och historien som SR presenterar som förklaring till 100% stämmer, borde SR inte ha några problem med att tillsätta en oberoende utredning för att visa att man verkligen arbetar ärligt och rekorderligt, och att inga politiska intressen tillåts påverka rapporteringen för att styra opinionen inför till exempel det kommande valet 2018. Annars lämnar man fältet fritt för just desinformation, vilket vore förödande i en tid då vi behöver mer sammanhållning, tillit och förtroende istället för splittring och misstro.

Att gå till attack mot dem som vill ha korten på bordet är annars en gammal metod för att få tyst på kritiken. Att misstänkliggöra motståndare, kritiker och skeptiker genom att kalla dem foliehattar, galningar, sinnessjuka, förvirrade och till och med farliga och samhällsomstörtande, är en metod som effektivt använts och fortfarande används av totalitära stater. Oppositionella och dissidenter har satts på mentalsjukhus och fängslats. I Sverige avfärdas idag många oliktänkande genom härskarteknik och förlöjligande. Vem vill lyssna på en galning? Men där vi betraktar andra länders dissidenter som modiga röster som vågar stå upp mot regimen, är vi snabba med att förkasta samma typ av individer som i vårt samhälle försöker sätta ljus på oegentligheter. Riktigt farligt ute är vi när etablissemangets journalister börjar böja på nacken åt staten och visa överdriven respekt för dess instanser. När media lierar sig med dem som de borde granska är demokratin verkligen i gungning.

Medborgarjournalistik är inte alltid av hög kvalitet, visst förekommer en rad överdrifter och osakligheter, men dess framväxt är också ett slags feber i samhället, ett symptom på att de etablerade journalisterna allt oftare börjat svika sitt ursprungliga uppdrag: Att granska makten.

 

Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Vill du vara med och stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk? Bidrag tas tacksamt emot via swisch på 0733289122. Blir glad för varje liten slant! Största tacken på förhand! Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. >3

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer