Det är måndag och kanske börjar förra veckans örfil blekna en smula, folk går till sina jobb och bråkar om barnen och funderar på sin hälsa och därmed börjar glömma hur det fullkomligt bisarra, 840.000 kronor höga skadeståndet kunnat tilldömas den sadistiske tortyrvåldtäktsmannen Damir genom en svensk justitiekanslers försorg. Mari Heidenborg är den som sitter med ansvaret och jag googlar för att försöka förstå denna kvinnas tankar. Försöker förstå hur hon kunnat klubba igenom att en tortyrvåldtäktsman som kidnappat, misshandlat, sexuellt kränkt och förstört livet för två kvinnor, kunnat belönas med 60.000 kronor i månaden (i 14 månader) av svenska staten? Trots uppenbara lögner och arrogans, trots att Heidenborg hade kunnat säga att han inte får ett öre, ety detta finns det rum för i lagen. Ändå väljer justitiekanslern att ge tortyrvåldtäktsmannen en stinn pengagåva, surt ihopskramlad av våra gemensamma skattepengar. Jag läser om Heidenborg, född 1961, hur hon ”företräder staten” och ”jobbar med opartiskhet och saklighet” som hon själv uttrycker det. Hon är med i det socialdemokratiska djupa staten-nätverket Hilda där hon ska stötta kvinnliga jurister. Hon har varit justitiekansler sedan 2018, har två vuxna barn. Ja, hon har en 28-årig dotter. Antonia. Jag undrar om Mari Heidenborg skulle tycka det var behagligt om dottern blev kidnappad, grovt våldtagen under lång tid, och misshandlad? Skulle mamma Mari ge våldtäktsmannen nästan en miljon som plåster på pengarna? Tillåt mig tveka.

Mari Heidenborg var tidigare justitieråd i Högsta domstolen och tillträdde posten som justitiekansler i september 2018. Hon har gjort sig känd som en justitiekansler som vill väcka åtal för ”hat och hot på nätet”. Som domare har Heidenborg, tillsammans med ett 20-tal yrkeskolleger från hela landet, agerat under 2000-talets första decennium i den så kallade mediegruppen för ökad öppenhet från rättsväsendet mot medier och allmänhet.– Det var helt och hållet vårt eget initiativ. Vi var emot inställningen att jurister inte skulle prata med medier för att det alltid blev fel. Det är ju precis tvärtom. Till exempel domare måste ta på sig att förklara domar. Just för att allt ska bli rätt. Denna kommunikation är en viktig del av rollen. I grund och botten handlar det om allmänhetens förtroende för rättsväsendet. I mediegruppen lyfte vi frågan och sakta men säkert har det blivit bättre. Vi fick också stöd för vår syn av den statliga förtroendeutredningen 2007, säger Heidenborg i en intervju i tidningen Advokaten nr 2/2020.

Trots att Heidenborg säger sig arbeta för kvinnors bästa har hon nu gjort sig skyldig till ett av de kanske mest hånfulla besluten mot kvinnor i modern tid. Ändå har hon mage att  försvara beslutet där den sadistiske tortyrvåldtäktsmannen, en fara för Sveriges kvinnor, givits 840 000 kronor för att ha suttit för länge i fängelse då han fått sin ålder nedjusterad (en nedjustering vars sanningshalt vi må ifrågasätta).

– Jag har förståelse för att gemene man tycker det här är stötande, men det är inget som JK har hittat på, utan det är enligt lag, sa Heidenborg i Svenska Dagbladet.

Visst kan man gömma sig bakom lagen, som nu Heidenborg gör. Men som erfaren jurist borde Heidenborg också vara medveten om att ”ersättning kan vägras eller sättas ned, om den skadelidandes eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas.”

Heidenborg är en riktig hycklare. Hur går hennes bisarra beslut om rekordskadeståndet ihop med hennes verksamhet inom  juristnätverket Hilda? Hur kan Heidenborg se kvinnor i ögonen, när hennes beslut är en spottloska i ansiktet på alla våldtagna och utsatta kvinnor i vårt avlånga land? Å andra sidan är Hilda et korrupt nätverk. Så kanske platsar Heidenborg bra där.

Oavsett vilka nätverk hon sitter och trycker i. Heidenborg ska inte komma undan med sitt kvinnohat som hon lindar in i juridiskt flum. Heidenborg hade kunnat varit hård och rättvis mot tortyrsadisten och våldtäktsmannen. Istället valde hon att belöna honom. För det ska hon tvingas ta ansvar. Hennes hårresande skadeståndsbeslut är inget vi kommer att glömma.

*****