Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Hur friskt blir ett samhälle som satsar på sjukdomsinvandring?

av | 30 jan, 2019 | Migrationspolitik

Lästid: 6 minuter

I veckan har ett nytt ord dykt upp i flödet. ”Sjukdomsinvandring”. Smaka på det ni, och reflektera en stund över vad detta innebär. Jag undrar vilken plan det finns för Sverige, om sjukdomsinvandringen verkligen sätts i system. Om ”skörhet” och ”utsatthet” blir ett asylskäl, funderar jag på hur dessa symtom kan komma att användas för att få en inträdesbiljett till landet som redan nu är internationellt berömt för att vara ett lika generöst som naivt bidragsparadis.

Enligt vad vi erfarit den senaste veckan så ska själva asylrätten utvidgas för att den ska bli mer”humanitär”. Så står det i januariöverenskommelsen och migrationsminister Morgan Johansson har i flera intervjuer och uttalanden förklarat lite närmare vad detta betyder. Att migrationspolitiken i Sverige ska bli den mest generösa inom EU står i alla fall klart. JÖKboet-regeringen återinför fri anhöriginvandring för alla grupper, inklusive föräldrar till så kallade ensamkommande flyktingbarn. I en intervju i söndagens Agenda i SVT berättade Johansson vad den mer humanitära flyktingpolitiken ska gå ut på: nämligen att en person som enligt nuvarande konventioner och lagar inte har rätt till asyl i Sverige, ska, när lagändringarna är på plats, ändå kunna beviljas uppehållstillstånd om denne är svårt sjuk. Åkommor som kräver dyr och avancerad vård ska när lagen träder i kraft bedömmas som ”ömmande asylskäl”. Detsamma gäller om personen anses vara ”skör” eller ”utsatt”. Exakt vad detta innebär har inte tydliggjorts, men tolkningarna kan säkert bli många, precis som tolkningar kring främst mäns åldrar har varit under den senaste migrationskrisen. Johansson (som redan går under namnet Bagdad Bob) hävdade också i en intervju i TV4 att Sverige har det lägsta asylmottagandet på 13 år, något som motsägs av Migrationsverkets statistik som tvärtom visar att 2016, 2017 och 2018 är de år då Sverige tagit emot rekordmånga invandrare. Med de planerade utvidgningar av asylrätten och rätten till familjeåterförening i Sverige som kommer att börja gälla i sommar kommer siffran enligt Migrationsverkets prognoser att öka ytterligare.

Men låt oss kika lite på ”sjukdomsinvandringen”. Varför ställer inga journalister frågor om vad detta faktiskt innebär för Sverige? I fråga om hälsokontroller för nyanlända har Sverige fallerat helt och jag har tidigare skrivit om en läkares larm om att vi håller på att få tillbaka sjukdomar i landet som varit utrotade. Jag funderar på hur man tänkt att en sådan idé ska fungera rent praktiskt i flera steg, med tanke på att vården de senaste åren mått allt annat bra, man har till och med talat om en ”sjuk” vård och det har talats om att den befinner sig i kris titt som tätt och både läkare, sköterskor och annan vårdpersonal slagit larm om köer och människor som far illa av att inte få vård i tid. Cancerpatienter som dör i väntan på operation, svårt sjuka som skickas hem och avlider, felbehandlingar på grund av stress. Kvinnor som föder barn i bilar och i garage då förlossningsavdelningar lagts ner eller är överbelagda. Många timmar i köer på akuten. Sjukhus i stabsläge och sjukhus som knappt klarar av att hantera allt det nya våld som hotar personalen så att de måste bära larm och träna självförsvar. Personal som inte hinner gå på toaletten. Vårdgarantier som inte uppfylls. 19 av 21 landsting är konkursmässiga enligt Läkartidningen, har alltså större skulder än tillgångar. Den numera petade socialministern Annika Strandhälls ”vård i världsklass” har ju blivit lite av en nidvisa på allas läppar på grund av att vården faktiskt många gånger inte levererar vad den ska. Var och varannan dag kan vi läsa skräckhistorior om människor som dör som en följd av fatala misstag, om personer som arbetar utan läkarlegitimation, om personal som säger upp sig i protest, och så vidare.

Sverige har världens högsta högsta personbeskattning, enligt The Spectator Index, med ett skattetryck i genomsnitt på 61%, vilket placerar oss som nummer 1 på listan (nummer två är Japan, med 56%, och nummer tre är Nederländerna, 52%). Samtidigt ska svensken arbeta längre, det pratas redan om höjd pensionsålder. Jobba längre och betala dyrt, medan samhällskontraktet urholkas. Som grädde på moset ska nu dörrarna öppnas för svårt sjuka migranter, som inte bidrar med skattemedel till det allmänna men som ändå ska få åtnjuta dyr och avancerad vård! Hur går det ihop? Ska Sverige få en cancerinvandring, en diabetesinvandring, en alzheimerinvandring, en ALS-invandring, en strokeinvandring? En invandring av hjärtsjuka, multisjuka, en invandring av skadade som behöver avancerad kirurgi, en invandring av gamla som behöver omvårdnad dygnet runt? De sköra, vilka är det? Kan där finnas psykiatriska diagnoser, olika typer av avvikelser, kanske allvarliga störningar, depressioner, aggressioner, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Säg att det kommer tusen svårt sjuka personer, hur ska man prioritera vem som ska få vård först? Ska dessa få ställa sig sist i kön bakom de svenskar som kanske väntat i flera månader på olika slags ingrepp, eller kommer det bildas en gräddfil för sjukanlända som av ”humanitära” skäl måste få vård omedelbart? Hur blir det med kostnader för tolkar, kostnader som redan idag är absurt höga? Och var ska de sjuka bo? För det behövs anpassade boenden, sängar, hjälpmedel, specialkost, personal även här. Det handlar om människor, människor som är rädda, mår dåligt, gråter, människor som har ont, som lider, som är krävande på så många olika sätt. När min mamma drabbades av hjärnblödning i maj 2017 fick hon ligga på en strokeavdelning. Men inte hur länge som helst. Hon hade inte blivit särskilt mycket bättre när vi kontaktades av kommunens personal för ett vårdplaneringsmöte. Mammas plats behövdes till andra. Hur blir det när det blir ännu fler människor som ska slåss om platserna?

Jag funderar på just cancersjuka. Jag tänker på vårdens begränsade resurser, på dyra behandlingar och mediciner. På svårt sjuka människor i det här landet som nu många gånger lever i otrygghet. Cancer drabbar en hel familj, anhöriga som mår dåligt, barn som gråter, sorg, ångest, sömnlöshet, att man inte fungerar som man ska. Hurdant bemötande och vård man får beror också lite på var man bor och vilket sjuhus man hamnar på, vilken personal man har tur eller otur att möta. Det finns änglar och så finns det de som kanske borde haft andra jobb än sådana där de måste möta lidande utsatta människor. Två personer med exakt samma slags svår tumörsjukdom kan få helt olika slags vård. I det aktuella exemplet verkar de som fick vård i Uppsala ha dragit vinstlotten om man jämför med den som fick vård i Malmö. Och det är bara två öden av många. Hur blir det när vården belastas av ett okänt antal nya svårt sjuka patienter? Hur blir det med de så kallade ”undanträngningseffekterna”, som politiker ogärna vill tala om men som ändå är ett konkret faktum? Hur gör man när man måste välja mellan två personer med cancer, när det bara finns plats för att operera en av dem? Hur gör man när det råder skriande brist på sköterskor och läkare?

Framför allt saknas det idag vårdpersonal med yrkeserfarenhet, det visar två olika rapporter som Socialstyrelsen presenterade för knappt ett år sedan, i slutet av februari 2018. Sverige har stor brist på grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor samt olika specialistläkare. Personalbristen ökar risken för att patienter ska drabbas av vårdskador, enligt sakkunniga i patientsäkerhet på Socialstyrelsen. I februari 2018 reste Stefan Löfven runt runt i Sverige och presenterade Socialdemokraternas satsningar på vården inför valet. Han lovade att antalet vårdanställda skulle öka med 14 000 personer till år 2022. Men räcker detta verkligen om Sverige beslutat sig att öppna dörrarna för en sjukdomsinvandring? Är siffrorna realistiska eller bara ännu ett vallöfte som dagen efter att vallokalerna stängt faller i glömska likt förra årets julafton?

– Jag skulle aldrig medverka till att vi hamnar i en sådan kris igen, sa Morgan Johansson i Agenda, och syftade på hösten 2015. Frågan är dock vad den nya migrationspolitiken skapar för framtid i Sverige. Som vanligt presenteras varken en analys, en prognos eller en plan för hur sjukdomsinvandringen ska gå till. Det är mycket oroväckande. Och allt annat än friskt.

 

Läs gärna:

En mytoman till migrationsminister?

*******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122 

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer). 

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och släpps 12 mars 2019. Du kan bevaka den här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405118/bilden-av-verkligheten/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-verkligheten-9789198405118

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer