Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Drevet mot polischefen Jale Poljarevius: ”Rättsstaten ska ta tydligt avstånd från kriminella”

av | 28 jun, 2018 | Media

Lästid: 7 minuter

Jag har tidigare skrivit om den twittrande polischefen Jale Poljarevius i Uppsala och nu finns det anledning att uppmärksamma honom ännu en gång, eftersom mainstreammedia verkar bestämt sig för att fortsätta dreva mot honom. SVT har tidigare upprörts över polischefens direkthet och att han bland annat använder ordet ”gäng” alldeles för frekvent. För några dagar sedan fick Jale åter kritik för sitt språkbruk i Uppsalatidningen av Otto Fischer, professor i retorik. Fischer påpekar att polisen har ett våldsmonopol och därför måste tänka på hur man uttrycker sig för att inte uppmuntra rena polisiära övertramp, liknande den ökända ”baseballigan” som tog lagen i egna händer. Dessutom påstår han att Jales retorik riskerar att gynna sverigedemokraterna. Själv tycker jag inte att kriminella någonsin ska ursäktas, förskönas eller ges legitimitet. De ska låsas in och hållas borta från oss laglydiga. En polischef som är tydlig och hård är det bästa vårt sönderdaltade Sverige kan få. Vi borde klona Jale i tusen – kanske fick vi då ordning på förfallet.

Inledningsvis kan jag säga att jag inte delar Fischers slutsats om sambandet mellan en tuff retorik och ökad våldsanvändning hos enskilda poliser. Väljarflykten från de etablerade partierna beror snarare på att vanliga medborgare nu kan se resultatet av deras tydliga tillkortakommanden och denna flykt kommer fortsätta då den handlar om ett ställningstagande mot de etablerade partierna, än rakt igenom för SD. Detta kommer dessutom att ske helt oberoende av om någon pratar om de problem som finns eller inte, då utvecklingen i samhället har nått den nivån att bristerna numera är synliga för alla som väljer att inte blunda. Men Fischer belyser ett intressant fenomen genom sin uttryckta förväntan på polisen.

Uppsalatidningen har varit i samspråk med Jale Poljarevius och batteriet av frågor är tämligen belysande för problemets kärna och varför vissa befattningshavare inte vågar ta lika tydliga ställningstaganden som Jale själv har gjort. ”Ger du en för ensidig bild av kriminaliteten?”, ”Stödjer din bild av verkligheten en viss politisk agenda?” och ”Man kan ju rapportera på olika vis?”. Man låter läsaren förstå att Jale borde ge en mer mångsidig bild av kriminaliteten och kanske släta över det hela med ett ”det är busiga men fina grabbar”. Uppenbarligen förväntas en statlig tjänsteman ta hänsyn till att hans bild av verkligheten (finns det flera?) kan påverka politiken i ”oönskad” riktning. Journalisten är inte nöjd med Jales inställning till detta, då det förnumstigt påpekas att man kan rapportera på olika vis. Ska det förstås som att Uppsalatidningen själva använder detta grepp för att inte belysa problem med den grova brottsligheten? Jale verkar trots allt behålla lugnet och konstaterar kort att om högre instanser är missnöjda med hans arbete, så får de väl ersätta honom med någon annan.

 

Jag kan ge Fischer en poäng i att statens myndigheter bör bruka ett torrt och tydligt språk mot medborgarna i syfte att undvika missförstånd i myndighetsutövningen. Myndigheterna ska vara objektiva i sitt arbete att verkställa svensk lag och aktivistiska tjänstemän bör snabbt omplaceras när de inte handlar enligt de lagar och styrningar som stiftats av riksdag och regering, eller tillämpar arbetsmetoder som går direkt mot vetenskaplig forskning.

Den demokratiska staten ska däremot alltid göra ett mycket tydligt ställningstagande när det kommer till alla medborgares lojalitet mot samhällskontraktet. Att följa lagar, betala skatt och inte begå brott ska aldrig utmynna i någon diskussion huruvida det är bra eller dåligt. Kriminalitet handlar inte om en rätten till valfri klädstil eller rätten att förvänta sig att resten av samhället ska acceptera detta livsval. Kriminella är helt enkelt inga goda samhällsmedborgare och det finns inga skäl att hymla med detta faktum. En yrkeskriminell kostar staten och lokalsamhället tiotals miljoner kronor under sin levnad (ja, ni läste rätt) genom uppbärande av bidrag, kostnader för rättsväsendet och lidande för de brottsoffer som drabbas av deras framfart. Staten ska aldrig vingla i inställningen till att tydligt fördöma dem som ägnar sig åt den typen av samhällsskadlig verksamhet. Det finns inget utrymme för förståelse till dem som skjuter ihjäl och misshandlar andra människor på våra gator. De bakomliggande faktorerna för individens brottslighet kan kriminalvården analysera då individen väl är lagförd och eventuella rehabiliteringsinsatser ska genomföras. Detta står inte i motsatsförhållande till att erbjuda utslussningsmöjligheter för kriminella som uppriktigt vill bryta med sina tidigare liv för arbete eller studier.

Fram till att den dagen (eventuellt) kommer ska de kriminella känna rättsstaten flåsa dem nacken. Kriminella ska bort från resten av samhället genom lagföring för de brott de begår. De ska störas dagligen av polis som genomför kontroller i deras fordon och tar med dem för provtagning vid minsta misstanke om narkotikapåverkan. De kriminellas livsstil och gärningar ska stigmatiseras genom rättsstatens tydliga fördömanden och samverkan med de goda krafter som finns där de bor. Kriminella ska inte ha någon anledning att gå med huvudet högt i lokalsamhället och utgöra förebilder för yngre.

I särskilt brottsbelastade områden ska rättstatens representanter finnas synliga i varje gathörn för att skydda de boende och störa den lokala kriminaliteten och bryta deras makt över samhället. Myndigheter ska samverka och ledas genom gemensamma staber där register samkörs och myndigheternas befogenheter effektivt kan överlappa varandra. Vid sidan av lagföring av kriminella och jakt på deras pengar ska försvarsmakten kunna ge stöd med underrättelseresurser för att ge polisen en konstant uppdaterad lägesbild.

I Medborgerlig Samlings rättspolitiska program föreslås konkreta åtgärder för att uppnå det som beskrivs här ovan. De etablerade partierna har fastnat i en budgivningspolitik om vem som (inför valet helt plötsligt) satsar mest på polisen efter valet utan fler konkreta förslag på hur man ska få bukt med brottsligheten. Utöver en kraftigt förstärkt ekonomi för myndigheten föreslår MED även en rad lagändringar för att polisen ska kunna genomföra detta arbete rent praktiskt. På kort sikt vill MED ge polisen möjlighet att anställa ett större antal egna ordningsvakter som efter längre utbildning ska kunna skapa närvaro i utsatta områden för att i samverkan med polismän utöka närvaron på gator och torg och förbättra samverka med företrädare i lokalsamhället. På längre sikt vill MED se en kraftig rekrytering av poliser och övriga anställda till myndigheten. Även säkerhetspolisen ska utökas kraftigt från dagens nivåer.

Hederliga människor som bor i särskilt brottsdrabbade områden förtjänar precis samma skydd som alla andra invånare i Sverige. Ett återupprättande av ordning och säkerhet kommer att påverka det lokala näringslivet positivt och öka antalet arbetstillfällen istället för de stängda affärer som vi ser i dag. Tyvärr är vägen dit lång och kommer kräva ett hårt och uthålligt arbete. Det är detta som lett till att ett större antal av väljare med invandrarbakgrund nu söker sig till SD till de etablerade partiernas förfäran och oförståelse.

Vid sidan av detta ska polisen ges utrymme för mer okonventionella metoder. Påverkansoperationer i syfte att demoralisera de kriminella och tydliggöra för lokalsamhället vad rättstaten vill uppnå ska vara ett valbart alternativ i denna verktygslåda. Detta kan utan problem även inkludera ett hårt språkbruk där man tydligt förklarar att målet också kan vara att ”utplåna” gängen och annat som tydligen kan uppfattas som kontroversiellt i dag. Statens och lokalsamhället tydliga avståndstagande av kriminella och deras livsstil är en förutsättning för att förebygga återrekrytering av yngre förmågor. Detta ska göras såväl från politisk nivå för att tydliggöra statens tydliga ställningstagande för rättsstaten och de som arbetar där såväl som från polisen av rent operativa skäl. Alla poliser jag har varit i kontakt med säger att det enda som i princip kan bryta en kriminell yrkesbana är att polisen och andra myndigheter helt enkelt blir så jobbiga att de kriminella inte längre kan eller orkar tjäna sitt levebröd på detta sätt.

För den som har följt Jale Poljarevius på Twitter och inte bara förfasats över de skriverier han orsakat framgår det tydligt att han har förstått värdet av samverkan med lokalsamhället såväl som att i skrift sända ett tydligt budskap till de kriminella som man nu försöker få bort från gatorna i Uppsala. Skulle jag ha någon invändning mot detta så skulle det vara att ”språkbruket” står enbart att läsa i en polischefs privata twitterkonto – och tyvärr inte i myndighetens eget.

********

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Du som vill får otroligt gärna stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk.

Swish: 0733289122 

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer). 

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Min allra nyaste bok ”Budbärarinnan” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer