Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

Det konflikträdda Sverige måste komma in i matchen nu!

av | 26 aug, 2019 | Debatt

Lästid: 5 minuter

Inte bråka. Bara tassa. Lösa i samförstånd. Utreda. Ha möten. Inte höja rösten! Vara diplomatisk. Akta så ingen blir kränkt! Inte höja rösten. Ducka. Vika undan med blicken. Smyga. Backa. Viska. Böja rygg. Det funkade ju förr, Sverige slapp andra världskriget? Det gick ju så bra att vara neutralt… Så varför inte nu? Jo, det ska jag säga: Nutiden är en ny tid.

Det konflikträdda har inte längre någon plats på arenan. Eftersom man förändrat landet demografiskt har man också skapat ett helt annat socialt klimat. Och den som inte höjer rösten kommer att bli brutalt, obarmhärtigt överkörd. Det konflikträdda Sverige funkar inte längre. Vi har en ny verklighet att möta, och den måste mötas med en helt ny och hårdare stil. Mjukisfasonerna måste bort.

Du är så bråkig, så aggressiv, får jag höra ibland av pk-folket som själva fortfarande inbillar sig att de ska rädda världen med hjälp av handhjärtan och ljusmanifestationer ”mot rasism”. Du är så hatisk! Nu ska jag säga hur det ligger till. Jag är inte ett dugg hatisk, jag är pragmatisk, och jag är realist som varit med om många svårigheter i mitt liv. Dessa har lärt mig att vara ödmjuk, de har stärkt mig, men de har också fått mig att inse att man inte kommer någonstans genom att lägga sig platt för brutalitet och våld, för då kommer tyrannerna att ödelägga det goda och jämna det med marken.

Jag ser på så många håll i vårt samhälle hur den svenska modellen med stillatigande, nersväljande av irritation och knytande av handen i fickan inte fungerar längre. Jo, det gick bra så länge landet var mer homogent och alla hade liknande sätt att bete sig, det gick fint med alla kyrktanter som talade med små röster, gick som sagt bra under andra världskriget också för då hade vi att göra med civilisationer som i mångt och mycket om vår, det handlade om Europa och en diplomati som var en gemensam grund. Idag befinner vi oss i marker där vi tidigare aldrig varit, i kulturkrockar på vår egen jord som vi aldrig tidigare tvingats förhålla oss till. Kartorna är omritade, den verklighet vi befinner oss i är diametralt annorlunda än allt det vi tidigare varit vana vid. Sverige har tagit emot tusentals människor som har ett helt annat förhållningssätt till hur man agerar, hur man löser konflikter, hur man tilltalar varandra, hur man fostrar barn och måste nu integrera in sig i bråkstakarnas värld vare sig man vill det eller inte. Kulturkrockarna går åt båda hållen, men har man tagit fan i båten får man ro båten i land.

Hundratusentals så kallade ”nysvenskar” har anlänt, och flera hundra tusen till väntas enligt Migrationsverkets prognoser, och detta är många gånger individer som vet hur man ställer krav, hur man skrämmer en snäll foglig svenne till tystnad och lydnad. Det här nyare herrskapet som kommit det senaste decenniet, kanske främst efter 2015 har ingenting att göra med de äldre invandrarna, ”blatte-svennarna” som de ibland kallas. Blattesvennar som kämpar och betalar skatt, som integrerar sig, som älskar Sverige, såna som jag, såna som alla de iranier, kurder, tyskar, chilenare, serber, fransmän, ungrare, polacker, etiopier, ryssar, you name it, som skriver till mig och som är superoroliga för det inbördeskrig Sverige håller på att skapa genom att inte sätta gränser för de våldsamma element som tror de kan göra vad de vill i det svenska samhället, som tyranniserar oss alla genom sin respektlöshet FÖR ATT DE TILLÅTS GÖRA DET av fullkomligt lamslagna, konflikträdda myndigheter och dess företrädare som tror att kriminalitet och oordning kommer stävjas genom armband, bullar och varm choklad och ännu mer dalt.

Men den nya tidens ”bus”, som leker krigslekar om avrättningar, som har sina romantiska ideal nedsmälta i en kalashnikov och som ser upp till terror och massmördare, är inte imponerade av svensk mjäkighet, tvärtom väcker det deras förakt. De förstår inte socialtanternas gulliga babyspråk, de flinar hånfullt åt svensk social plyschmjukhet och vänstermarinerad omsorg. Pengar vill de ha, absolut, men allt annat som följer med bidragskonceptet skrattar man rått åt.

Die dumme schwede! Som låter sig örfilas, våldtas, spottas i ansiktet, förnedras, vars barn rånas och kläs av, strippas på mobiler och märkeskläder, vars kvinnor gruppvåldtas, vars gamla föräldrar rånas vid bankomater, vars polis och räddningstjänst motarbetas med stenar och våld, vars husdjur torteras.

Mångkulturen innebär mångkriminalitet, och den är stenhård. Sverige har aldrig upplevt den i denna form förut, detta är något helt nytt, nytt och vidrigt, men det måste hanteras. Annars tar den vad den vill ha, och när den inte ges adekvat motstånd exploderar den. Det är det våldet vi ser nu. De skräckslagna och rånade barn och de nerslagna gamlingar, de ihjästenade igelkottarna, de brinnande bilarna, förberedelse till terror, sprängda hyreshus och polisstationer, avrättningar utanför ICA. Med mera.Och nej, det hjälper inte att föräldrar uppmanas skjutsa ungarna till träningen! Det är som att rycka upp bladen till ogräset ovanpå jord. Rötterna är kvar och sprider sig, om de inte grävs upp en gång för alla.

Det vi ser ske i vårt tidigare fredliga samhälle är nu inofficillt slut på det artigt respektfulla, på det stillsamma, på det tillitsfulla, ja det är SLUT PÅ DEMOKRATI, istället har politikerna med självmordspiloters våghalsighet välkomnat kulturer som drar fram en machete, som skriker om att hugga huvuden av folk, som plågar våra älskade husdjur som de anser vara ORENA, som tycker att kvinnor är mindre värda än getter och som inte har något emot att gifta bort småbarn.

Det måste ju alla normala människor förstå att det inte håller att denna skit bara accepteras.

Det konflikträdda Sverige måste morska upp sig nu.

Det är bråttom.

Vi har inte tid att utreda.

Landet och dess förlamade politiker måste agera.

Det formligen brinner i knutarna. Julgranar, skolor, dagis, bilar, mopeder, villor, radhus, sommarstugor, lager, allt brinner som fnöske och det smäller och det skjuts. Det finns ingen tid kvar för konflikträdsla. Den stora fisken sväljer den lilla. En rejäl näve i bordet behövs, och det ursvenska vrålet ”NU FÅR DET VARA NOG!” Sedan: En lång väg tillbaka genom laglöshetens land. Det kommer inte alltid bli vackert. Men det är nödvändigt för oss alla. För svennarna, för blattarna, för svenneblattarna, för blattesvennarna, för nysvenskarna, för djuren. För alla oss som vill leva i ett fritt och bra land.

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer