Katerina Janouch

Jag utmanar er, etablissemangsjournalister – vågar ni ta en saklig debatt om er del i den…

”Det är skönt att slippa leva i hyckleri och lögn”

av | 1 jul, 2019 | Yttrandefrihet

Lästid: 6 minuter

Jag kan inte riktigt släppa den där medelklasspappan ”Rickard” som är så rädd för vad andra ska tycka att han håller tyst med sina åsikter trots att samhället runt honom krackelerar. Jag funderar på om Rickard kommer bli den nya slavklassen när Sverige blir ett nytt kalifat? För jag tror inte att han kommer att ansluta sig till rebellerna, de som vägrar ge upp sitt land, de som aldrig tänker acceptera att Sverige faller. Ett argument brukar vara att man är rädd för att förlora jobbet om man står för sina åsikter – jag brukar svara att om landet går åt pipan så förlorar du bra mycket mer än bara ditt jobb… Själv vill jag gärna dela med mig av hur det känns att tillhöra den sidan som vägrar hålla tyst, och som bjuder tokiga maktmissbrukande politiker och deras knähundar i mainstreammedierna verbalt och mentalt motstånd. Det är skönt att slippa leva i hyckleri och lögn! Faktiskt både uppfriskande och roligt. Fler borde pröva.

Jag fick en fråga till min spalt i Det Goda Samhället, som handlade lite om att jag tidigare suttit i TV-soffor och att jag nu inte längre gör det. Etablissemangets TV-soffor alltså, som inte tvekar att visa upp drunknade barn i propagandasyfte, men som aldrig skulle visa upp terrormördade barn och våldtagna kvinnor, en förödande konsekvens av den sjuka migrationspolitiken som går ut på att släppa in män med oklar identitet och oklara avsikter, människor som utnyttjar och missbrukar svensk välvilja och som istället för att visa ödmjukhet och tacksamhet tyranniserar landet som tar hand om dem. Män som våldtar, misshandlar, mördar och för in narkotika som skapar ett oerhört lidande och stora problem i samhället.

Jag tycker det är min medborgerliga plikt att stå upp för det land där jag bor och som jag tycker om, och därför göra det jag kan för att stoppa det vansinne som pågår. En författare får slåss med sina ord som vapen, jag försöker väcka det sovande folket, jag sprider information om vad som sker i samhället, jag provocerar politiker och makthavare. Trots att de låtsas som om de inte bryr sig eller att de inte lyssnar, så gör de det. Annie Lööf blockerade mig på Twitter efter att jag ifrågasatte henne. Morgan Johansson besvarade en fråga om fängelseplatser efter att jag uppmärksammat saken på Twitter, innan dess låtsades han inte höra. Mainstreammedierna kreddar mig inte, men ofta ser jag hur de fångar upp ämnen jag skriver om. Och så skriver de något liknande två månader senare och låtsas som om de själva kommit på idén. Men jag struntar i det, det är bra att de skriver! Att de tvingas ut ur sin förnekelsebubbla. Och så vidare.

Saknar jag den kvalmiga värmestugan som etablissemanget var?

Svaret är NEJ.

Ett bestämt och rungande nej.

För jag är fri nu, även om friheten kostat en hel del i stoppade barnböcker och ekonomisk otrygghet. Ändå föredrar jag denna frihet tusen gånger om. Jag har förlorat några så kallade ”vänner” men istället mött tusentals underbara människor, modiga kloka själar som ger mig hopp. Det är också väldigt skönt att att slippa vika rygg och få jobbiga samtal hem från skitnödiga förläggare som oroar sig för att mina uttalanden och ställningstaganden ska skapa obekväma drev. De har varit så himla rädda för de vänsterliberala extremisterna som aldrig försatt sin chans att kontakta förlagen och ondgöra sig över författaren som sa som det var. Det är skönt att slippa krypa för falskhet och lögn. Att lägga band på sig, att idka självcensur fast hela ens innersta skriker att det är fel. Ja, dessa vänster- och liberaler som är redo att stena en medmänniska för att hon tycker annorlunda än de, fast de hävdar att de ”gillar olika”, har själva barn. De läste mina barnböcker. Och det var fint, för jag tycker att alla ska få ta del av litteraturen! Men de här mammorna och papporna hade inga problem med att vilja se mina böcker brännas på bål. De hade uppnebart missat att där man bränner böcker, där bränner man till slut också människor.

Och de förläggare som inte står upp för sina stridbara författare som slåss för sitt land – ja, dessa förläggare behöver jag inte i mitt liv.

Och dessa tidningar med hundratusentals läsare, tack för kaffet, det var roligt så länge det varade, men det är roligare att ha sin egen plattform.

Det här med att bara ha det bekvämt jämt, att aldrig behöva utsätta sig, att vara en anonym karaktär i en stor massa människor. Inte sticka ut. Inte göra väsen av sig. Det är inte min grej. Jag sticker gärna ut. Jag har inga problem med att göra väsen av mig. Jag är besviken på många kändisar som viskande ger mig rätt men som offentligt inte vågar säga vad de egentligen tänker och tycker. FORTFARANDE! Hallå det är 2019 och sanningen om Sverige och dess problem ligger exponerad i öppen dager nu, likt en kackerlacka på rygg som sprattlar med benen i vädret. Migrationspolitiken är ett fiasko, vården fungerar inte längre, politikerna ljuger, kommunerna går på knäna, polisens våldsmonopol är kraftigt devalverat och våldet har börjat slå mot den medelklass som hittills varit förskonad. Tusentals män med oklar identitet har släppts in i Sverige, kostat miljarder, och orsakat mycket lidande. Notan för det mångkulturella experimentet är ännu inte sammanräknad. Radikal islam vinner mark, senast igår såg jag två småflickor i 30 graders värme, helt täckta av slöjor (bara ansiktet syntes) försöka leka i en park där de andra barnen sprang halvnakna. Jämställdhet? Frihet för alla? Sexualisering och förtryck av småbarn tillåts pågå utan att vanligtvis kloka, ansvarstagande människor agerar.

Jag är inte med och skålar med rödbrusiga kulturchefer på meningslösa bokmässor längre, nej, så är det. Men en dag, kanske när räkenskapens tid kommer, slipper jag i alla fall känna att jag inte gjorde allt jag kunde för at stoppa det eskalerande vansinnet i vårt land.

Kriser leder till utveckling. Även kriser där man kommer ut som samhällskritiker och allt vad det innebär, i ett förljuget etablissemang där lögn premieras framför sanning. Fler borde säga vad de tycker. Som jag skrev i Det goda Samhället: Jag tror inte att något kommer att bli ”som vanligt” igen, vi lever i ett paradigmskifte där allt förändras. För min egen del är det inte livsviktigt (har väl aldrig varit) att sitta och låtsas som om allt är frid och fröjd i en TV-soffa, även om jag vet att många saknar mig i mainstreammediernas offentlighet! Men jag tänker att man kan ha lite olika roller under ett liv. Jag har ju inte upphört att vara författare och jag fortsätter också att ge relationsråd. Bara för att jag aldrig mer kommer att bli politiskt korrekt betyder det inte att min förändring är en förlust. För mig är det en stor vinst. Jag känner mig ärlig, och hel. Och jag tror att vi alla gynnas av att aldrig stelna i en och samma form, att bara sitta som trötta mätta katter och bekvämt lapa i oss den grädde som ställs fram av en dominant husbonde. Jag tror på rörelse, energi, revolt om så behövs. Jag tror på tankens frihet, på att aldrig fastna, på att våga kasta sig ut i okända äventyr. Jag har roligare nu än när jag dansade efter etablissemangets pipa. Fler borde smaka på den känslan, jag är säker på att Sverige skulle se annorlunda, och bättre ut då! Det är underhållande att vara rebell, det är givande att vässa sina argument, det är roligt att bråka. Det är inte farligt att gå mot strömmen. Att prata högt om sånt som får folk att sätta kaffet i halsen. Som att det är dags att skicka hem alla kriminella afghaner som inte har nånting här att göra.

Låtom oss fröjdas i upprorets sommar. Dra ut näven i byxfickan, skriv en arg text. Kom ut som systemkritiker. Luften kommer att bli skönare att andas, du kommer slippa skämmas för dig själv. Du kommer också kunna se dina egna barn i ögonen. Du kanske rentav känner hur det spänner under skjortan eller blusen. Det kan vara din ryggrad som växer ut.

******

Vill du gå med i 1,1 miljonersklubben? Välkommen!

Vill du gå med i Stå upp för Katerina Janouch? Välkommen.

Jag skriver om samtidens Sverige ur olika perspektiv. Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig påinfo@katerinamagasin.se– dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl.

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd betalning bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Swish: 0733289122

Paypal: info@katerinamagasin.se

Konto SE-Banken: 5206-0000114 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).

Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch

International payments: IBAN: SE5750000000052061604404, Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker. De nyaste hittar du här nedan. Största tacken på förhand! Thank you! Dekuji! Merci. Danke. Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Min nya bok heter ”Bilden av Verkligheten” och finns nu att köpa här:

https://www.vulkanmedia.se/bilden-av-verkligheten/

Min bok “Bilden av Sverige” kan du köpa här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405170/bilden-av-sverige/

https://www.adlibris.com/se/bok/bilden-av-sverige-9789198405170

Den 11:e delen i romanserien om Cecilia Lund heter ”Budbärarinnan” och kan köpas här:

https://www.bokus.com/bok/9789198405163/budbararinnan/

 

 

 

 

 

 

Donera med Swish

Stötta Katerina i sitt arbete!

Stötta Katerina!

Donationer och gåvor:

Du som vill får otroligt gärna ge mig en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en ovillkorad förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd gåva bekräftat gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller.

Bitcoin: 3J2irHJYDyVLkAMe9yQ4j9JL2sxLNGwXee
Paypal: info@katerinamagasin.se
Konto SE-Banken: 5216 34 159 29 (de första fyra siffrorna är clearingnummer).
Bankgiro: 5630-6376
Patreon: https://www.patreon.com/katjanouch
International payments:
IBAN: SE8150000000052311121146,
Bic: ESSESESS

Blir glad för varje liten slant! Och oerhört tacksam om du köper mina böcker.

Största tacken på förhand!

Thank you! Dekuji! Merci. Danke.

Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen.

Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. 

Tillsammans kan vi förändra världen.

0 kommentarer