6 september, 2017 05:37

Det är enligt min uppfattning anmärkningsvärt att politiker försöker påverka en myndighets bedömning istället för att låta den demokratiska processen  i domstolarna ha sin gång. Politikers agerande kan dessutom komma att tolkas av medborgarna som att de saknar förtroende för att Migrationsverkets bedömningar inte skulle vara rättssäkra. Vem ska då ha förtroende? Det skriver idag en tidigare domare vid migrationsdomstolen med anledning av afghanska demonstrationen för amnesti.

Jag har arbetat som domare på migrationsdomstol och har dömt i migrationsmål i flera år. Med anledning av debatten om bristen på rättssäkerhet och de ensamkommande från Afghanistan gör jag följande reflektioner. Ensamkommande från Afghanistan, som av Migrationsverket har bedömts sakna asylskäl, har sedan en tid demonstrerat på ett flertal olika platser i Stockholm, för tillfället vid Norra Bantorget, för amnesti. Det har i samband med demonstrationen höjts röster om att Migrationsverket skulle ha gjort och gör felaktiga bedömningar av de ensamkommandes asylskäl och att processen inte skulle vara rättsäker. Många menar även att situationen i Afghanistan är så dålig att ingen kan återvända dit. Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, uttalade för några veckor sen i Aktuell bland annat att eftersom UD avråder från resor till Afghanistan så är Sverige förhindrat att utvisa afghanska medborgare dit. Med det resonemanget skulle utlänningslagen och migrationsdomstolarnas bedömningar vara obehövliga. Det skulle med Lindbergs resonemang räcka med att tillämpa UD:s lista, på länder som departementet avråder resor till, som rättskälla.

Även partiledarna Lööf och Björklund gick för en tid sedan ut och krävde att Migrationsverket skulle ompröva sitt ställningstagande vad gäller säkerhetsläget i Afghanistan. Det är enligt min uppfattning anmärkningsvärt att politiker försöker påverka en myndighets bedömning istället för att låta den demokratiska processen  i domstolarna ha sin gång. De båda politikernas agerande kan dessutom komma att tolkas av medborgarna som att de saknar förtroende för att Migrationsverkets bedömningar inte skulle vara rättssäkra. Vem ska då ha förtroende?

Sverige har en asylprocess där Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolens beslut kan därefter överklagas till Migrationsöverdomstolen. I domstolarnas prövning ingår naturligtvis en bedömning av situationen i den asylsökandes hemland. För prövning i Migrationsöverdomstolen krävs förvisso prejudikatsdispans men den sylsökande har ändå en absolut rätt till en prövning i sak i två instanser.

Inför Migrationsverkets beslut är det obligatoriskt med muntlighet. I Migrationsdomstolen hörs den klagande på nytt muntligt vid en förhandling om bedömningen som ska göras är beroende av personens trovärdighet. I samtliga instanser är tolk med vid prövningen. Den asylsökande har under hela processen även rätt till ett offentligt biträde som finansieras av staten. I det offentliga biträdets arbete ingår att ta tillvara på den asylsökandes intresse, inklusive åberopa landinformation (t.ex. rörande situationen i hemlandet).

Det hörs ibland röster om att den asylsökande ändå inte förstår tolken. Under förhandlingen i migrationsdomstolen har ordförande (juristdomaren) ett ansvar att se till att tolken och klaganden förstår varandra. Det ingår naturligtvis även i det offentliga biträdets uppgift att försäkra sig om att så är fallet. Om tolken och den klagande inte förstår varandra ställs förhandlingen in och en ny hålls vid ett annat tillfälle och med en annan tolk.

Domstolarna har även ett utredningsansvar enligt förvaltningsprocesslagen, vilket innebär att om det saknas behövlig utredning, t.ex. aktuell information om situationen i hemlandet, har rätten en skyldighet att hämta in denna. Skulle situationen i hemlandet ha förvärrats efter att utlänningen fått ett lagakraftvunnet beslut om utvisning kan den asylsökande begära en så kallad ny prövning och åberopa detta som verkställighetshinder.

Jag vill alltså med min beskrivning hävda att Sverige i sak erbjuder en rättssäker asylprocess. Att vissa politiker går in och försöker styra Migrationsverket i viss riktning är däremot inte rättssäkert. Det som politikerna verkligen borde oroa sig över och åtgärda är konsekvenserna av de långa handläggningstiderna som uppstått med anledning av det stora antal asylsökande som sökt sig till Sverige. Det är inhumant och det kan dessutom på komma att påverka rättssäkerheten.

 

Skribenten har varit verksam som domare vid Migrationsdomstolen och vill vara anonym av yrkesmässiga skäl.

(Det här är en debattartikel innehållande opinionsmaterial, publicerad på Katerina Magasin. Åsikterna i artikeln står skribenten för.)

 

*******

Stötta mig gärna genom att köpa min senaste bok Vapendragerskan! Det är den tionde delen i romanserien om barnmorskan Cecilia Lund, utgiven på mitt eget förlag Palm Publishing, som jag valde att starta då Piratförlaget – där jag tidigare gett ut mina vuxenböcker – vände mig ryggen då jag berättade sanningen om samhällsutvecklingen i Sverige.

Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Vill du vara med och stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk? Bidrag till mitt heltidsarbete tas tacksamt emot via swish på 0733289122 eller konto 5206-0000114 (första fyra siffrorna är clearingnummer). Har även skaffat crowdfundingtjänsten Patreon och finns här: https://www.patreon.com/katjanouch Blir glad för varje liten slant! Största tacken på förhand! Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

Katerina Janouch
info@katerinamagasin.se