20 september, 2017 09:19

Jag gissar att det är paniken över den sjunkande betalningsbenägenheten som drivit fram förslaget om att avgifterna till public service hädanefter ska tas ut i form av en beskattning, något som kommer slå mot samtliga landets medborgare i arbetsför ålder. Det i sin tur kommer innebära att även vi som aktivt väljer bort public service-utbudet kommer tvingas betala för det. Således kommer jag att betala för något jag inte vill ha. En starkt vinklad tjänst vars ideologiska riktning för länge sedan upphört att ens försöka leva upp till kravet på opartiskhet samt såkallad ”mångfald” – då man i princip bara ger utrymme till de åsikter, personer och företeelser man anser har korrekt värdegrund. Därmed speglar man inte längre rättvist hela Sveriges befolkning.

Att allt färre vill frivilligt finansiera vansinnet är logiskt. Leif GW Persson jämförde för några veckor sedan SVT med Nordkorea, en inte helt irrelevant jämförelse. Följer man Twitterkontot Granskning av Public Service får man också dagligen tydliga bevis på hur vårt ”opartiska” medieorgan väljer att skildra verkligheten på ett oerhört vinklat, alltid vänsterorienterat sätt. Man intervjuar personer utan att tala om att de till exempel är politiker i Feministiskt Initiativ eller V, man väljer att tolka läget i Venezuela som att landets kris enbart beror på att oljepriset sjunkit, man låter den övervintrade kommunisten Mikael Wiehe inleda en debatt i SVT Opinion Live om illegala flyktingars rätt att strejka med en egenkomponerad propagandalåt. Man kallar försvarsövningen Aurora för ”krigsövning” och man väjer att ge utrymme för att rapportera om ”sabotage” mot ”fredsdemonstrationen” mot Aurora, samtidigt som man undlåter att nämna att det är extremistideologin kommunism som förenar demonstranterna. Om nazister demonstrerade mot Aurora är jag övertygad om att SVT inte skulle omfamna ett sådant initiativ med samma slags välvilja.

I våras jagade man, brunstämplade och hängde ut sjuksköterskan Fredrik Antonsson och anklagade honom att ”slita sönder landet” när han på Facebook samlade länkar om kris i vården, nyheter som SVT själva publicerat… Samtidigt pixlar man till exempel en chef på SVT som stämde träff med den han trodde var en minderårig flicka för att köpa hennes oskuld. Man har nyligen infört en stående punkt som man döpt till ”Trumptisdag” som om detta var av största intresse för gemene svensk, och framför allt, som om alla per automatik delar SVT:s syn på hur politiken i USA sköts. Man bjuder in samma gamla trötta opinionsbildare som Anders Lindberg och Göran Greider, som om dessa var de enda som kunde säga något intressant om svensk inrikespolitik. Man låter politiker med samma åsikter debattera ”mot” varandra. Som sista exempel tar jag med att än en gång lyfta den lilla häxjakten på undertecknad, genom att publicera en godtyckligt vinklad ”analys” av min tjeckiska intervju från i vintras, ett redaktionellt fiasko man anlitat inte mindre fem personer till för att ro i land och ändå blev resultatet ett journalistiskt lågvattenmärke.

Det är okej att vara partisk. Alla tycker något, och har sina sympatier åt ena eller andra hållet. Människor tar ställning Det som är pinsamt här är att det pågår en statlig lögn om att nyheterna vi serveras i SVT och Sveriges Radio på något sätt skulle vara objektiva, neutrala, sanningsenliga och framför allt representera hela Sveriges åsikter. Det gör de inte. De är vinklade så att de passar narrativet att vi alla tycker som den rödgröna koalitionen, den åsiktstuktade flocken av hårt hållna värdegrundscertifierade undersåtar. Detta ska vi nu alla tvingas betala för, genom en skatt vi inte kan neka till. Våra pengar kommer finansiera och stötta public service och dess fortsatta ideologiska skolning av folket.

– Jag förstår inte varför bara vissa människor ska få komma till tals, utbrast en SVT-medarbetare jag som hastigast bytte några ord med nyligen.

Public Service ska alltså både spegla mångfald och låta alla slags människor representeras i sin rapportering. Men finns det en enda person med kopplingar till den mer högerorienterade delen av borgerligheten? SD? KD? Medborgerlig Samling? Knappt ens några gammelmoderater? Redan där är public service helt vilse och har tappat kontakten med verkligheten. Folk bryr sig inte ett skvatt om kvotering av hudfärg, kön, sexuell läggning på det sätt som public service verkar inbilla sig. Tvärtom är det public service själv som uppvisar prov på en rasistisk och obehaglig agenda där man just sitter och räknar hudfärg, etnicitet och andra oväsentligheter. Vad de helt missar är att ta upp de frågeställningar, perspektiv och samhällssyn som närmare 25-30% av befolkningen har gemensamt. Det är verkligen ett fåtal personer vi kan bokföra på borgerlighetens konto. Och då tar jag inte ens med Kent Asps undersökning från 2013 om journalisters partisympatier. Däremot kan det vara intressant att faktiskt kika på ovan nämnde ledarskribenten Anders Lindbergs som gärna skriver om ”tvåtredjedels-samhället”, där de flesta lever anständigt men lämnar en stor grupp åt sitt öde. Det är så public service jobbar. Man lämnar en stor grupp åt sitt öde, smutskastar och naziststämplar den rent av, men ändå vill man ha deras pengar för att finansiera vänsterpropagandan.

Det bästa vore att befria public service från kravet på att de måste vara opartiska. Låt dem leka på samma villkor som andra medier, och låt dem som vill betala för kalaset. Låt dem klara sig bäst de vill på marknaden, låt dem kämpa på samma premisser som andra mediaprodukter. Visst kan medier som vill agera vänstermegafoner, men deras förutsättningar bör vara marknadens och inte på något vis priviligierade. De som vill sponsra det totalitära socialisttänket bör kunna göra det – men vi som vill avstå, ska ges samma möjlighet att göra så.

Bara det faktum att jag skriver denna text på min egen sida bevisar min ståndpunkt. Jag har vid ett flertal tillfällen sista halvåret erbjudit SVT:s debattsajt mina texter, men fått nej varje gång. Det är inte direkt för att jag skriver dåligt, är ointressant eller saknar publik som vill ta del av mina tankar som jag inte får publicera mig hos public service. Orsaken är att jag är en liberal fritänkare som vägrar underordna mig den rödgröna piskan.

 

********

Stötta mig gärna genom att köpa min senaste bok Vapendragerskan! Det är den tionde delen i romanserien om barnmorskan Cecilia Lund, utgiven på mitt eget förlag Palm Publishing, som jag valde att starta då Piratförlaget – där jag tidigare gett ut mina vuxenböcker – vände mig ryggen då jag berättade sanningen om samhällsutvecklingen i Sverige.

Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Vill du vara med och stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk? Bidrag till mitt heltidsarbete tas tacksamt emot via swish på 0733289122 eller konto 5206-0000114 (första fyra siffrorna är clearingnummer). Har även skaffat crowdfundingtjänsten Patreon och finns här: https://www.patreon.com/katjanouch Blir glad för varje liten slant! Största tacken på förhand! Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3 Tillsammans kan vi förändra världen.

 

Katerina Janouch
info@katerinamagasin.se