13 juli, 2017 10:30

Det här är en text till alla er kvinnor som tror att feminism betyder godhet, skriver Maja Lundvall, 23 i sin gästkrönika på Katerinamagasin. Men idag sviker feminister kvinnorna, inte minst genom att framställa alla män som fiender. ”Tacksamhetsfeminismen” måste få ett slut.

Nej, du som kvinna har ingen skuld till feminismen som måste betalas tillbaka genom underkastelse. Du har rätt att vara din egen individ. Du har även rätt att göra egna val utan att någon försöker utnyttja dig som en bricka i ett politiskt spel. Som kvinna har du ingen plikt att föra vidare den upplevda skulden till din dotter och du måste inte heller få din son att känna skam för att kvinnor fick rösträtt några år senare än män eller för att han får en högre lön om han väljer att jobba hårt för att hamna i chefsposition. Han har ingenting att betala tillbaka till kvinnor och om du inte vill att han ska bli diskriminerad på grund av sitt kön tackar du själv inte ja till att bli inkvoterad just på grund av ditt eget. Din dotter har heller ingenting att vinna på att tro att hon alltid kommer vara i underläge.

Att feminismen sviker kvinnorna och har blivit ett maktmedel börjar alltfler bli medvetna om och det talas allt mer öppet om att ideologin verkar springa ärenden åt äkta patriarkala strukturer till mångas stora förvåning. Men det är egentligen inte alls konstigt att dagens så kallade feminister vägrar belysa de fel och problem som totalitära ideologier och maktredskap skapar eftersom de då kan råka bli granskade själva. Dessutom har de ingenting att förlora genom samarbeten med fiendens fiende. De är redan själva fast så vad spelar det för roll vem som i slutändan ger order om vilka tankar och känslor som är korrekta? Feminismen är och kommer alltid att vara en kampideologi där en motståndare ska definieras och motarbetas. Således har den åstadkommit en del bra saker, i synnerhet i dess begynnelse, men i nutid har feminismen gått vilse. Många kvinnor och flickor lider idag mer än vad de hade gjort om folket och politikerna de röstar fram tagit avsked av feminismen i tid. Eftersom det inte skedde muterar den och börjar bryta ner även de strukturer som är bra eller uppskattade. När fienden blir diffus trots att kampen aldrig kan ta slut rör sig förespråkarna och de högljuddaste anhängarna längre och längre bort från folket som de påstår sig representera.

Jag som är född i början av 90-talet har inget minne av att någonsin ha känt mig i behov av ideologin. Feminismen för mig innebar länge att få en färgglad ballong på pinne av Gudrun Schyman och jag önskar att det hade fortsatt vara så för den enorma skada som feminismen har orsakat samhället kommer förmodligen ta decennier att reparera. Genushysterin i skolor och på universitet är ett bra exempel där fler miljoner än de flesta vågar drömma om kastas över olika forskningsprojekt som nästan ingen har bett om. Cirkusen har inte enbart varit destruktiv och tidskrävande utan den har hindrat viktiga områden från att finansieras, löneförhöjning i kvinnodominerade yrken som sjuksköterska, ursäkta, jag menar sjuskötarperson, hade kanske varit något. Feminismen har tagit ifrån mig mina friheter, rättigheter och skyldigheter – inte på papper men helt klart i praktiken och jag tänker inte känna någon skam eller skuld för att jag vägrar identifiera mig med den.

Kvotering hade aldrig accepterats om det inte kom från en feministrörelse som påstår sig representera alla samhällets kvinnor. Feministerna har genom de metoder de själva säger sig vara emot lyckats tvinga sig till världens första så kallade feministiska regering som står totalt handfallen medan kvinnor tvingas göra avkall på sina rättigheter för att inte råka illa ut. Feminismen har genom härskartekniker, mobbning och manipulation tagit sig till makten utan att folket har röstat eller ens tillfrågats om det samtidigt som antalet könsstympade flickor ökar lavinartat. Det spelar ingen roll om det är femtio- eller hundrafemtiotusen när antalet brukade vara närmare noll. Att fokusera på petitesser är ett av ideologins främsta grepp för att flytta fokus från den riktiga frågan, en taktik utnyttjad av de flesta som har slut på argument.

Feminismen har även börjat använda sig av en ny typ av manipulation för att få fler följare. Den riktar in sig på de yngsta eller de osäkraste med ledande frågor där svaret nästan alltid är ”grattis du är feminist!”.

För någon som precis har börjat högstadiet kan det vara svårt att avgöra hur korrekt det är och vad det innebär. Patriarkatet nämns väldigt sällan för de nyinvigda och den som ifrågasätter någonting blir överröst med hätska frågor om varför man är emot mänskliga rättigheter, jämställdhet och kärlek. Den tonåring som blir utsatt för det av sina idoler och vänner brukar rätta sig snabbt i ledet och lär sig samtidigt att inte tänka själv. En ytterst farlig kombination för den som kan sin historia. Det är orimligt att man idag ska kalla sig feminist för att man är tacksam för sin rösträtt eller aborträtt, särskilt när det bidrar till ett debattklimat av den här typen.

För den som inte ens har orkat googla vad feminism står för kommer här en lista på vad feminismen inte har ensamrätt på: kärlek, omtanke, medmänsklighet, mänskliga rättigheter, respekt och jämställdhet. Tycker man att det är bra saker som är värda att kämpa för är feminismen inte svaret, det som utmärker feminismen är den orubbliga tron på patriarkatet. För att vara feminist måste man skriva under på att det existerar ett allmänt förtryck av kvinnor utfört och upprätthållet av män. Gör du inte det kan du kalla dig någonting annat, humanist kanske eller egalitärist? Exakt vad som ligger dig närmast hjärtat påstår jag mig inte ha svar på men tacksamhetsfeminismen måste få ett slut.

Vi som redan är otacksamma förrädare kommer aldrig att accepteras så det är lika bra att med all kraft man kan uppbåda sätta ner foten för i en kampideologis ögon kommer du aldrig att vara neutral – du är för eller emot. Vi otacksamma måste också ta vårt ansvar för att förhindra att unga människor dras in i sektlika grupper som med sin till synes stora skara sympatisörer utövar förödande makt i samhället och skapar en osund polarisering mellan kvinnor och män. Kanske är det dags att acceptera att olikheterna mellan könen finns där av en anledning – och att de aldrig går att radera ut. Tvärtom är strävan efter en utplåning av olikheterna ett hot mot ett fungerande samhälle. Det skapar osäkerhet, bitterhet och får människor att må psykiskt dåligt. Visst finns det fortfarande orättvisor men vägen för att arbeta mot dem går inte via könsneutrala toaletter eller att alla män utmålas som fiender.

Nog känner jag en tacksamhet gentemot de modiga kvinnor som en gång för länge sdan stred för grundläggande jämställdhet. Dagens feminister känner jag däremot snarare avsmak för. Det är på grund av ert fjäskande för kvinnofientliga kulturer och blundande för förtryck jag aldrig kommer att kalla mig feminist.

Jag respekterar alla engagerade kvinnor och män som under 1800-talets slut och på 1900-talet stod upp för vad de tyckte, som organiserade sig över partigränserna och som genom sakliga argument lyckades sätta press på makten för att få till en snabbare förändring. Det är beundransvärt och någonting som många idag kan lära av. Att rösta är nämligen bara en liten komponent av vad det är att vara medborgare i en demokrati, och det är med ett faktiskt engagemang som vi kommer att ta oss framåt. Detta innebär dock inte att jag tänker kalla mig själv för feminist, för dagens feminism står varken för kvinnors rättigheter, saklighet eller en hållbar och rimlig framåtanda.

Maja Lundvall är 23 år, frilansande skribent och enligt sin egen beskrivning ”den värsta sortens 90-talist som inte klarar av någonting förutom att ha åsikter om precis allt”.

(Det här är en debattartikel innehållande opinionsmaterial, publicerad på Katerina Magasin. Åsikterna i artikeln står skribenten för. Texten har tidigare publicerats i en delvis annan form som inlägg på Facebook.)

**********

Vill du också bli intervjuad, komma i kontakt med mig eller tipsa om något, dela med dig av din historia/erfarenheter eller skriva själv? Mejla mig på info@katerinamagasin.se – dock arbetar jag ensam, så jag svarar i mån av tid! Läser alla mejl. Vill du vara med och stötta mig, den fria debatten och oberoende journalistisk? Bidrag till mitt heltidsarbete tas tacksamt emot via swish på 0733289122 eller konto 5206-0000114 (första fyra siffrorna är clearingnumret). Blir glad för varje liten slant! Största tacken på förhand! Och tack alla ni som redan bidragit, ni anar inte hur glad jag är över det ni ger och det ni skriver, även om jag inte kan tacka var och en av er personligen. Ni ger mig kraft och mod att fortsätta. <3

 

 

Katerina Janouch
info@katerinamagasin.se